Ekonomisk teori för klimatet en storsäljare i USA

Kritiken om att den svenska regeringens ekonomiska muskler förtvinar i onödan under en självpåtagen tvångströja är inte ny. Sommaren 2016 beslutades att den offentliga sektorn från och med i år ska spara en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Alla riksdagens partier ställde sig bakom uppgörelsen, utom Sverigedemokraterna, som ville behålla det tidigare målet om 1 procents överskott. Regeringen hade egentligen velat se ett balansmål, men enligt uppgörelsen ska målet ligga där det ligger i två mandatperioder. Överskottsmålet har länge kritiserats av fackföreningsrörelsen. Och motståndet mot partilinjen växer såväl inom Vänsterpartiet som kring S-föreningen Reformisterna inom Socialdemokraterna.

Men från USA sprids nu en ekonomisk teori som tar kritiken ett steg längre och hävdar att budgetunderskottets storlek är irrelevant så länge inflationen inte är långt uppe i de tvåsiffriga höjderna, och att skatternas funktion egentligen är en helt annan än att finansiera statsbudgeten. Den marknadsförs oblygt som Modern Monetary Theory (MMT, modern penningteori på svenska), men går också under namnet neo-chartalism (nychartalism).