Ekonomi.

2020-04-17 12:15
  • Sandro Scocco.   Bild: Bertil Ericson/TT
    Sandro Scocco.
  • Stefan Carlén.   Bild: Handels
    Stefan Carlén.
Puffetikett
Dagens ETC

Därför har företagen ingen buffert för dåliga tider

Storbolag som har gått med vinst i flera år rasar ihop på bara några veckor och måste masspermittera.

Svenskt näringsliv ropar efter gigantiska räddningspaket för att inte en fjärdedel av företagen ska gå under.

Med hjälp av Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé och Stefan Carlén, chefsekonom på fackförbundet Handels, försöker vi förklara vart pengarna har tagit vägen och varför företagen inte har ”en årslön på banken”.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Volvos miljardvinst – höjer utdelningen”.

Så löd rubriken i Expressen i slutet av januari. Vinsten var högre än väntat och Volvo AB planerade för en aktieutdelning på sammanlagt 13 kronor per aktie eftersom den förbättrade lönsamhet skulle göra det möjligt ”att både investera och återföra kapital till aktieägarna” enligt vd:n Martin Lundstedt.  Två månader senare väljer Volvo AB att permittera samtliga 20 000 anställda.

Samma sak med ett annat svenskt storbolag – HM. I början av april permitterar HM tiotusentals anställda och stänger butiker runt om i världen. Det här sker ett halvår efter HM:s ”glädjeskutt” på börsen då en kvartalsrapport visade en vinst på över 5 000 miljoner på tre månader och en omsättning som var nästan 10 miljarder bättre än året innan. ”Vi är på rätt väg”, sa dåvarande vd Karl-Johan Persson.

Efterfrågan tvärdör

Steget mellan vinst och nedstängning har alltså varit oerhört kort.

– Det som är speciellt med den här krisen är att kraven på social distansering gör att efterfrågan på varor och tjänster tvärdör. Folk ska ju inte vara ute och handla. Och tillverkningsföretagen får problem med produktions- och leverantörskedjor bryts, säger Stefan Carlén.

Enligt Sandro Scocco finns det också en allmän trend att företagen snabbare skär ned arbetsstyrkan vid nedgångar. Och att staten nu går in och täcker en majoritet av lönekostnaden vid permitteringar gör att flera företag kan välja den vägen.

– Men även om företagen hade en ordentlig buffert på banken skulle de välja att permittera eller säga upp nu för det finns inga arbetsuppgifter, säger Sandro Scocco.

Årslön på banken

Folkpartisten och före detta finansministern Anne Wibble sa att alla svenskar borde ha en årslön på banken, som en buffert för dåliga tider. Och i takt med att hushållens skuldbörda har ökat (187,3 procent av den disponibla inkomsten 2019) har det till exempel ställts krav på amorteringar och större kontantinsatser vid bostadsköp. Men något krav på att företagen ska ha en årslön på banken för dåliga tider finns inte.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– I den vanliga bokföringslagen får företag inte får vara konkursmässiga. Skulderna får inte överstiga kostnaderna. Men några andra krav på en buffert för dåliga tider finns inte, säger Stefan Carlén.

Gör företagen vinst kan de dela ut den till aktie­ägarna istället för att spara.

– De delar ut bufferten för dåliga tider och begär, när de dåliga tiderna kommer, att någon annan – alltså staten – ska betala räkningen, säger Sandro Scocco om Svenskt näringslivs krav på ”att skattepengar från företagen ska återföras”.

– Det är orimligt när stora aktieutdelningar och återköp av aktier har gjort företagen fattiga och ägarna rika.

Skulder upp över öronen

”En ocean av skuld” beskriver tidningen The Economist vad som har hänt i företagsvärlden sedan den förra finanskrisen. I Sverige har företagens (exklusive banker och försäkringsbolag) skulder ökat från 91 procent av BNP före finanskrisen till 117 procent av BNP 2019, enligt SCB.

– Många bolag har en stor skuldsättning. Därför att det är mer lönsamt när lånen kostar så lite. De kan i praktiken låna upp 100 miljarder och dela ut dem direkt till ägarna. Det har gjort ägarna gladare. Men det har gjort företagen skuldsatta och fattiga, säger Sandro Scocco.

Svenskt näringsliv uppger att över hälften av de svenska företagen har finansierings- och likviditetsproblem och att en fjärdedel av alla företag kan gå under på två månader.

Kan ägarna betala i krisen?

Om ägarna, alltså aktieägarna, har fått pengarna i goda tider, kan de inte då betala för att rädda företagen i dåliga tider. Jo, tycker Sandro Scocco.

– I en marknadsekonomi är det ju ägarna som ska rädda företaget. Om det inte finns buffert så får det ske i form av ett ägartillskott (alltså att aktieägarna satsar pengar i bolaget). Om ägarna vill behålla hela ägandet så bör de också se till att få loss pengar till företaget. Ska staten istället kliver in är det rimligt att staten samtidigt tar över en del av ägandet, säger han.

Stefan Carlén hoppas att krisen ska ändra den mentala bilden hos regeringar och näringsliv.

– De vi går igenom nu blottar de problem vi har med aktieägarintressekulturen och kvartalskapitalismen, säger han.