Det är fortfarande stor skillnad mellan män och kvinnor i arbetslivet. Det visar LO:s arbetsmarknadsrapport för 2015 som kom förra veckan. Enligt rapporten arbetar mer än hälften av kvinnorna, 53 procent, i arbetaryrken deltid, jämfört med arbetarmännen där 17 procent arbetar deltid. Samma mönster gäller tjänstemän. 30 procent av kvinnorna men bara 11 procent av männen arbetar deltid. Skillnader som i förlängningen leder till att kvinnorna halkar efter när det gäller både löner och pensioner.

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete bland arbetarkvinnor är att arbetsgivaren inte erbjuder heltidsarbete. Mer än var tredje deltidsarbetande arbetarkvinna, 37 procent, uppger att de inte kunnat få ett heltidsjobb som främsta skäl. Siffran är nästan lika hög bland arbetarmännen, 35 procent.

Värre med åren

Och situationen har blivit värre med åren. För tio år sedan uppgav 28 procent av de anställda inom arbetaryrkena, både kvinnor och män, att de jobbade deltid för att arbetsgivaren inte erbjöd heltid. I dag är den siffran 36 procent. Värst är situationen inom detaljhandeln. Bland dem i sektorn som har arbetaryrken arbetar mer än två tredjedelar, 69 procent, deltid. Majoriteten av dem är kvinnor. Linda Palmetzhofer, andre vice ordförande i Handels säger att det är tråkigt att utvecklingen går åt fel håll.

– Vi har haft en del projekt för att göra heltid till norm, men samtidigt säger företag efter företag att de inte ska ha några heltidsanställda alls, utan nu ska man hyvla ner allt till deltid, säger hon.

Att situationen blivit värre beror på att det, med undantag från några enskilda kommuner som driver frågan om heltid, inte finns lagar eller avtal som reglerar rätten till heltid, säger Mats Larsson, utredare på LO som gjort arbetsmarknadsrapporten. Ett annat skäl är att arbetsmarknaden har förändrats.

– Deltiderna har blivit mer utpräglade i takt med att verksamheterna slimmats och det bara bemannas upp under arbetstoppar, framförallt inom kommunal och deras verksamheter, säger han.

Linda Palmetzhofer säger att Handels har försökt driva kravet på heltid i Arbetsdomstolen ett antal gånger, men aldrig fått rätt.

– I lagen om anställningsskydd finns det en regel om deltidsarbetares rätt till ökad sysselsättningsgrad. Den använder vi frekvent, men arbetsgivaren kan säga att i deras organisation finns inga heltidstjänster. Vi har försökt driva ärenden till Arbetsdomstolen för att få det prövat, men arbetsgivarens rätt att bestämma sin organisation står över rätten till ökad sysselsättningsgrad, säger hon.

Inom tjänsteyrkena har arbetsgivarna dock inte blivit snålare med heltidsjobben. Nu, liksom för tio år sedan, uppger omkring 15 procent att de inte kunnat få ett heltidsjobb. Mats Larsson menar att det finns alla möjligheter att skapa heltider även inom de kvinnodominerade arbetaryrkena.

– Tjänstemän är ofta anställda på heltid och med månadslön, och man jobbar på dagtid. Arbetaryrken är ofta en dygnet runt-syssla som kräver annan planering. Men i och med att verksamheten sträcker sig mer än åtta timmar om dagen bör man kunna snickra ihop ett heltidsschema, säger han.

Män i tjänstesektorn oftare hemma

En orsak till deltidsarbetet som ofta tas upp är att kvinnor själva väljer att gå ner i arbetstid för att ta hand om barnen. Men enligt LO:s rapport gäller det främst kvinnor inom tjänstemannayrken. 30 procent av dem anger vård av barn som den främsta anledningen till att de arbetar deltid. Motsvarande siffra för kvinnor i arbetaryrken är 8 procent.

Mats Larsson menar att skillnaden kan kopplas till arbetarkvinnornas låga löner.

– Enligt lagen har man rätt att gå ned i arbetstid för att ta hand om barnen, men då måste man ha råd. Om man tjänar 23 000 på en heltid så är det inte lätt, då måste man vara sambo med någon som har en heltid, säger han.

Även bland männen är det vanligast att de som har tjänsteyrken är hemma i första hand för att ta hand om barnen, 15 procent jämfört med 3 procent bland arbetarna.

Det är också kvinnorna inom tjänstemannayrkena som har störst möjlighet att själva välja om de vill jobba heltid eller inte. Nästan hälften, 47 procent, av tjänstekvinnorna som arbetade deltid 2014 hade en heltid i botten. Motsvarande siffra för arbetarkvinnor är 14 procent. Men Mats Larsson tycker att man kan fundera över hur frivilligt kvinnorna med tjänstemannayrken jobbar deltid egentligen.

– Även om de har en heltid i botten och går ner i tid med stöd av lagen är det inte säkert att det är frivilligt. I familjesituationen är det kanske ändå givet att det är kvinnan som ska vara hemma, säger han.

Har du jobbat deltid någon gång? Varför?

Hanna Widar, 39, skolkurator, Hönö

– Ja jag jobbar deltid just nu. Jag har tre små barn så det känns bra och självklart. Jag jobbar 75 procent och tror att jag kommer att fortsätta med det så länge jag får vara föräldraledig för att få livspusslet att gå ihop.

Ina Lindell, 27, skolkurator, Öckerö

– Ja. När jag pluggade 2011 jobbade jag deltid som elevassistent och på ett LSS-boende. Det var inte självvalt utan det som erbjöds. I dag jobbar jag heltid som skolkurator.

Sigbritt Robert, 65, pensionär, Uppsala

– Ja inom sjukvården i slutet på 80-talet. Jag gjorde det av familjeskäl när barnen var små. Min man hade precis börjat nytt jobb så det blev jag som tog det.

Julio Coronel, 68, pensionär Uppsala

– Ja, jag började jobba som undersköterska på sjukhuset på 80-talet och var först timanställd. Men efter fem år fick jag fast jobb på heltid, sedan dess har jag jobbat heltid fram tills jag blev pensionär.