– Man förutser inte att det här förslaget öppnar upp för avtalsshopping, säger Mats Glavå.

Den ”avtalsshopping” han avser är när en arbetsgivare kan välja det kollektivavtal som är mest förmånligt, det vill säga har lägst löner och minst ”jobbiga” regleringar. Det har hittills varit omöjligt.

– Anledningen till att arbetsgivare inte gör så idag är att de stora organisationerna kan vidta stridsåtgärder för att bestraffa dem. Men genom det här förslaget så fråntar man facken den möjligheten, säger Mats Glavå.

Öppnar för låglönekonkurrens

Lagförslaget, som grundare sig i en överenskommelse mellan LO, TCO, Saco och Svenskt näringsliv, är nu ute på remiss och ska läggas fram i maj. I promemorian står att läsa att fackliga organisationer ”i vissa fall inte ska få vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation”.

Det är detta som öppnar för så kallad låglönekonkurrens, menar Glavå. Det skulle antagligen inte uppstå hos de redan etablerade företagen, men i framtiden kan det bli ett problem, även för LO och TCO, menar Mats Glavå.

– Om vi ändrar regelverket så kommer marknaden att anpassa sig. En risk med förslaget är att nya företag börjar sluta kollektivavtal med organisationer som är beredda att acceptera sämre villkor, säger han.

– Nästa gång kan det vara ett LO-förbund som är i Hamnarbetarförbundets situation, och då är de helt avväpnade.

”Ingen demokrati”

Han menar, utan att tveka, att hela den svenska modellen är hotad av inskränkningen.

– Man brukar säga att en stat som saknar strejkrätt, det är ingen demokrati. Det hänger ihop med att vi har en fri reglering mellan parterna på arbetsmarknaden. Strejkrätten är helt nödvändig i en sådan ordning. Den är grundlagsskyddat och förankrad i internationella konventioner, säger Mats Glavå.

Frågeställningen om vad som är ”värst” – utifrån ett fackligt perspektiv – är intressant. Att göra förändringar av anställningstryggheten är ett mycket mindre ingrepp i den svenska modellen, menar han.

– Svaret på frågan är väldigt enkel. Strejkrätten är mycket mer fundamental än vad anställningsskyddslagen Las är, säger han.

Tillämpas oftast inte

Skyddet för anställningar regleras ofta i kollektivavtal, med lagstiftningen som en bottenplatta som oftast inte behöver tillämpas. Det finns också andra lagar, som diskrimineringslagen, som reglerar vissa av frågorna.

Arbetsmarknadens parter menar att förändringen av konflikträtten bara är ett ”kirurgiskt ingrepp” som inte kommer förändra maktbalansen på arbetsmarknaden. Mats Glavå ser det på ett annat sätt:

– Ett kirurgiskt ingrepp kan ju även innebära att man tar bort hjärtat, säger han.

Inskickade frågor

Gynnar nolltaxa i kollektivtrafiken verkligen glesbygden?

Eller riskerar nolltaxa att öka klyftan mellan storstad och glesbygd och vem som ska betala för att rädda klimatet?

Vad göra när ekonomin är åt pepparn?

Vad i alla sina da’r ska en göra åt sin egen ekonomi när en är missnöjd med hur en sköter ­eller missköter den och en inser att den är åt pepparn?

Är det inte värre att inskränka strejkrätten än Las?

Jag vill veta mer om parternas förslag till inskränkt strejkrätt och vilka konsekvenser det kan få.

Vem tjänar på elprylars korta livslängd?

Och finns det elprylar som faktiskt håller länge?

Vad fyller de fantastiljoner som de superrika sitter på för funktion? 

I en svunnen tid motsvarade varje mynt en viss mäng vete/guld/eller annat, men inte längre. Om de100 rikaste på planeten kom överens om att skänka bort sina förmögenheter – kulle det då finnas ”tillräckligt mycket grejer” åt fattiga för att motsvara den mängden pengar? Om inte. Är pengarna måhända framför allt en manifestation av ojämlikhet?

Har någon räknat på vad privatisering kostar?

Till följd av privatiseringar har jag och många kommunanställda med mig blivit övertaliga och erbjudits lön/jobbcoacher och så vidare i ett år utan egentliga motkrav. Vad har det kostat skattebetalarna?

Har någon utvärderat det marknadsliberala experimentet?

Vad var det för samhällsproblem som den fria marknaden skulle lösa? Om nu nationalekonomi är en vetenskap så fanns det väl en vetenskapligt framforskad sanning som skulle sjösättas med marknadsliberaliseringen, eller?

Vad kostar det att ställa om till miljövänligt resande?

Vad skulle det kosta för ett politiskt parti att konsekvent bara acceptera tågresor för sina EU-delegater och medföljande personal till de möten som sker i Bryssel respektive Strasbourg?