Historierna är otaliga om de umbäranden som 1930-talets amerikaner fick utstå efter kraschen på Wall Street 1929. Och den 24 oktober var det 90 år sedan snöbollen rullade igång vars konsekvenser kom att kännas inte bara i USA, utan över hela den industrialiserade världen.
Men även snöbollar byggs upp av någonting. I det här fallet ett välmående 1920-tal, det ”gyllene” årtiondet, då vetenskap, konst, kultur och socialt liv tog stora kliv framåt. Särskilt i USA, där industrin expanderade och dess produkter gång på gång slog nya försäljningsrekord.
Och vad gör människor när omvärlden blomstrar? Försöker få en del av kakan, naturligtvis.
”Gyllene” årtionde
Hundratusentals amerikaner hoppade på tåget, sporrade av solskenshistorier om ”någon” som byggt sig en förmögenhet på börsen.
Börshandeln exploderade. Löner gick till aktier. Besparingar likaså. Om inga pengar fanns kunde man alltid låna.
Enligt Financial Times uppgick lånen i augusti 1929 till över 8,5 miljarder dollar, omkring 2 400 miljarder kronor i dagens penningvärde, en summa större än alla de sedlar och mynt som fanns i omlopp i landet.
Men allt som går upp måste också ner. Ymniga sommarskördar i Europa och Australien sänkte spannmålspriserna i USA. Jordbruksaktierna följde med. Människor som inte hunnit hoppa på börståget såg sin chans och ännu fler skuldsatte sig. Bubblan fortsatte blåsas upp.
Boll i rullning
Den 3 september tog det stopp. Börsen började falla. Vid månadens slut var nedgången 10 procent. Handeln intensifierades och några veckor senare kom paniken. Den 24 oktober – Svarta torsdagen – störtdök Wall Street 11 procent redan vid öppning. Torsdagen följdes av en svart måndag – börsen ned 13 procent, och av en svart tisdag – börsen ned 12 procent.
De som entusiastiskt hoppat på börsrallyt såg nu sina besparingar försvinna. Låntagare hade ingenting att ge tillbaka. Konsumtionen vände brant nedåt. Tusentals banker och företag gick under. Miljoner människor kastades ut i arbetslöshet.
Som ringar på vattnet färdades krisen över Atlanten mot Europa och vidare över jordklotet. Mönstret upprepade sig överallt. Världshandeln paralyserades. Även Sverige drabbades – men kom också att bli det land som först repade sig från den globala finanskrisens effekter.
Röda trådar
Den som kan sin historia vet att Wall Street 1929 inte var vare sig första eller sista gången ekonomin kraschat. Sedan 1630-talet har världen gått igenom ett tiotal liknande kriser, den senaste 2010. Alla har föregåtts av en marknad som lever livets glada dagar.
Men mellan dessa händelser spänner enligt Scott Nations, ordförande för finansinstitutet Nations Indexes, två andra röda trådar. För det första ett finansiellt verktyg, ofta tänkt att lösa ett ”problem”, som spårar ur. I en analys för Business Insider, konstaterar han:
”I maj 2010, den senaste börskraschen, var det algoritmisk handel, med noll mänsklig interaktion, inget mänskligt filter och ingen nödbroms att dra i. 1987 var det ett program kallat ”portföljförsäkring” som var tänkt att lösa en rad problem. 2008 var det soppan av inteckningsbackade försäkringar”.
Och för det andra en katalysator som inte nödvändigtvis behöver vara av finansiell natur. Scott Nations listar här 1987 års oro för krig mellan USA och Iran och 2010 års kravaller i Aten, Grekland.
Kris närmar sig
Den senaste månaden har flera varnande fingrar höjts. Till exempel FN:s konferens för hållbar utveckling Unctad och Internationella valutafonden IMF har båda varnat för en kommande recession. Tecknen finns överallt. Tillväxt som mattas av. Handelskrig mellan USA och Kina. Risken för avtalslös Brexit. Skuldberg som växer sig högre. Till listan kan adderas centralbanker som tappat förmågan att stimulera tillväxt och länder som sluter sig.
– Skuldberget handlar både om privatpersoner, som här i Sverige, men också om stater, som till exempel Grekland och Italien och andra länder i södra Europa, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, som liksom Scott Nations påminner om att det kan vara något oförutsett som sparkar igång en kris.
– Nollräntor eller i alla fall väldigt låga sådana har ju trissat upp ekonomin. Men det räcker med att något händer som får oro och misstro att sprida sig för att räntorna ska gå upp igen, vilket mycket väl kan leda till något som liknar raset 2009.
Klimatet nyckel
Unctad identifierar fyra frågor – alla intimt sammankopplade – som ”måste” åtgärdas för att skjuta fram en eventuell kris: den lilla andelen av ekonomins vinster som går till arbete, krympande offentliga utgifter, minskande investeringar och den ohållbara ökningen av koldioxid i atmosfären.
Just klimatarbetet anser Unctad vara den kanske bästa vägen ur de hjulspår som riskerar att leda världen in i recession. I sin rapport skriver organisationen:
”Skydd för klimatet kräver en massiv ny våg av investeringar, nytänkande inom energi och andra koldioxidutsläppande sektorer. Ny lågemitterande teknologi måste skapas, sättas på plats och upprätthållas på en global skala.”
– Gröna investeringar, i grön infrastruktur, skulle i normalfallet vara standardsvaret på hur man undviker en recession. Problemet är att vi redan lånat på oss så mycket. Frågan är hur mycket mer stater vågar låna utan att riskera att hamna i en bubbla som spricker, säger Lars Magnusson.
