Men förra veckan blev besöket slutligen av och Emmanuel Macron gjorde uppenbarligen bedömningen att det inte längre behövde sparas in på krutet. Folkilskan hade inte tagit fart på nytt efter sommaruppehållet, protesterna mojnat.

Sin vana trogen gled han paradgatan Champs-Elysées upp, vinkandes till folket som en annan kung – sida vid sida med sin gäst kung Charles. Till aftonen hölls en flärdfull baluns till kungaparets ära i sällskap med franska och brittiska digniteter och celebriteter.

Middagen hölls i den historiskt symboliska spegelsalen, på slottet i Versailles. Samma sal där historiska kungligheter brukade hålla hov innan folket fick nog och separerade deras huvuden från deras kroppar under den franska revolutionen.

Versailles har symbolvärde

Den franska revolutionen anses ha haft sin grogrund i missväxt och svält, tillsammans med upplysningens idéer om att all makt utgår från folket. Ilskan ska ha förstärkts av adelns pråliga livsstil samt all den makt, lyx och prakt som koncentrerades just kring hovet i slottet i Versailles.

Den franska revolutionen riktade sig dock inte enbart mot envåldsmonarkin utan även mot envåldskyrkan. Det blev ett av revolutionärernas uttalade mål att skydda befolkningen från religiös påverkan. I deklarationen för de mänskliga rättigheterna – som alltså författade i Frankrike efter revolutionen 1789 – skrevs åsiktsfriheten in som grundläggande. Så även i religiösa frågor. Sedan pågick en kamp, som innefattade förföljelse av prästerskapet och till och med fängslandet av påven Pius VI som dog i fransk fångenskap, som kulminerade i att separationen mellan stat blev lag 1905 vilket till slut skrevs in i fransk grundlag.

Denna lag är ofta i fokus i politiska debatter med anledning av exempelvis muslimska klädesplagg i skolsammanhang och offentliga miljöer. Men det har alltså sin grund i att avveckla det katolska prästerskapets politiska makt.

Vänsterkritik: ”Brott mot lagen”

Så när påven i helgen besökte Marseille och republikens president valde att delta vid mässan måste det ses i ljuset av republiken allra mest grundläggande idéer. Väldigt många ansåg att presidentens deltagande gick emot de republikanska idéerna. Det var en formfråga. Han kunde ha mottagit påven som sig bör och lyssnat på hans tal – men inte i statens namn ha deltagit vid den religiösa högtiden, menades det.

Samma sak med kung Charles. Macron kunde ha hållit mottagningen strikt till Élysée-palatset och behövde inte ha använt sig av den krossade monarkins främsta referenspunkt: slottet i Versailles. Det menar främst kritiker från vänster.

– Det är ett brott mot lagen från 1905 och ett hån mot republiken, sa till exempel vänsterpolitikern Alexis Corbière och utvecklade sitt resonemang enligt ovan.

Reaktioner på påvens mässa

Från högern kom däremot ganska få kritiska röster, man såg presidentens gest som ett tecken på artighet och påpekade katolicismens traditionella särställning i Frankrike. Emmanuel Macron själv påpekade att han deltagit vid ceremonier i synagogor samt vid brytandet av den muslimska fastan vid andra tillfällen. Det som däremot provocerade den franska högern, som till stor del kallar sig katoliker, var det tal påven höll på fredagen.

Marseille kallas Medelhavets huvudstad och påven valde platsen för att tala om det moraliska ansvaret att ta emot migranter. Särskilt de migranter som tvingas välja den dödliga vägen över Medelhavet.

– Det räcker inte med ord, det krävs handling inför denna tragedi som blodar ned Medelhavet.

– Det är vår tids krig att kämpa mot likgiltighetens fanatism. Vi måste rädda de skeppsbrutna, sa påven bland annat i sitt tal.

Trots att det var väntat skapade det förvirring bland franska katoliker. Till franska radion France Inter sa en kvinna som deltagit under mässan att hon tyckte att påven "hade rätt" men att hon "inte håller med”.

– Frankrike är ett kristet land med kristna barmhärtiga värderingar men det är också vårt ansvar att förbli kristna. Vi kan inte ta emot hela den muslimska världen hos oss.

Hennes uttalanden fick eko hos högerpolitiker som Republikanernas ledare, Éric Viotti.

Macron gjorde högern nöjd

Emmanuel Macron, som anses ha gjort en högergir för att säkra stöd från höger, "räddade situationen” genom att säga att "Frankrike inte kan ta emot all världens misär" och dessutom "redan tar emot tillräckligt". Sedan sköt han över ansvaret på resten av Europa, i en intervju i franska TF1 på söndagen.

Så här sammanfattade journalisten och historikern Marc François veckan som gått:

”Vårt lands relationer med monarkin och katolska kyrkan är, var och på sitt vis, komplexa, sekulära, originella och ambivalenta men det är omöjligt att helt göra sig av med sin historia.”