Tomas Kåberger: Europa försöker strypa Putins oljeintäkter – Sverige gör tvärtom

Krig avgörs av ekonomisk kapacitet att producera vapen som kan förstöra fiendens samhällen.

Rysslands krigföring i Ukraina uppskattas kosta ungefär åtta miljarder kronor per dag. En stor del av statsbudgeten kommer från export av olja, gas och kärnbränslen.

I takt med att exporten av bränslen minskat till följd av sanktioner och att länder som Tyskland stoppat sin import har det uppstått ekonomiska problem för Ryssland.

Så sent som i februari i år fick landet bara in omkring fem miljarder kronor per dag från bränsleexport, och Ryssland såg då ut att kunna tvingas backa av ekonomiska skäl.

Ukrainas försvar uppskattas kosta hälften så mycket som Rysslands angrepp. EU beviljade just ett lån till Ukraina på cirka 1 000 miljarder kronor, vilket räcker för att försvara landet i ungefär ett år framåt.

Donald Trumps ”sändebud” Steve Witkoff och presidentens svärson Jared Kushner har under vintern besökt Vladimir Putin i Moskva. Witkoff har varit där totalt åtta gånger och träffat Putin vid flera av dessa tillfällen. 

De har däremot inte varit i Kiev för att träffa Volodymyr Zelensky. De är affärsmän, inte diplomater. 

När Trump och Netanyahu angrep Iran och Hormuzsundet blockerades steg priserna på både olja och flytande fossilgas. USA är en stor exportör av flytande fossilgas medan Ryssland är en av världens största nettoexportörer av olja.

USA beslutade i mars att tillfälligt ta bort vissa sanktioner mot rysk oljeexport. Officiellt handlade det om att stabilisera den globala energimarknaden och hjälpa importländer i Asien, men beslutet bidrog också till lägre bensinpriser för amerikanska bilister.

Som ett resultat av de lättade sanktionerna uppskattas Rysslands intäkter från bränsleexport ha stigit från 5 till 7,5 miljarder kronor per dag.

För att minska Rysslands krigskassa har Ukraina angripit olje- och gasinfrastruktur samt fartyg och hamnar kopplade till rysk export. Sverige bidrar genom att borda och inspektera fartyg som bär fel flagg eller uppvisar andra brister, men som används för oljeexporten.

Istället för att använda militärt våld har många EU-länder försökt minska Rysslands inkomster genom att både minska importen av rysk olja, gas och uran och göra sig mindre fossilberoende. Sverige har tidigare följt samma linje.

Samtidigt importerar EU fortfarande fossila bränslen för omkring 15 miljarder kronor om dagen – cirka 5 miljarder mer än före angreppet mot Iran. 

Det räcker nämligen inte att bara sluta köpa direkt från Ryssland. Olja och gas prissätts på en global marknad. När sanktionerna fungerade som bäst tvingades Ryssland sälja sin olja billigare via mellanhänder och den så kallade skuggflottan. På så sätt minskade Rysslands inkomster även om oljan fortfarande nådde världsmarknaden.

Efter invasionen presenterade Europeiska kommissionen strategin REPowerEU för att minska beroendet av ryska fossila bränslen. Budskapet var tydligt: energieffektivisera, ersätt gas- och oljepannor med värmepumpar, bygg ut sol- och vindkraft, öka produktionen av biogas, stärk elnäten inom Europa och ersätt fossila bränslen i industrin med el och vätgas producerad med förnybar energi.

Men Sveriges riksdagsmajoritet tycks nu ha bytt sida. Den ekonomiska politik som Tidöpartierna för har konsekvent gynnat ryska bränslen samtidigt som den stoppat energieffektivisering och utbyggnad av vindkraft.

De senaste veckorna har Tysklands största flygbolag Lufthansa beslutat att ställa in 20 000 flygningar, på sträckor där järnvägen är ett fungerande alternativ, för att minska konsumtionen av dyra fossila drivmedel. 

I Sverige har riksdagen istället ökat subventionerna till olönsamma flygplatser för att hålla uppe konsumtionen. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) säger, i en väl vald podd-kanal, att han tar tåget så lite som möjligt. Infrastrukturminister Andreas Carlsson skriver i årets regleringsbrev att myndigheterna inte får favorisera tåg före flyg och beordrar dem att rapportera hur de undviker att missgynna fossila drivmedel.

EU-kommissionen uppmanar till arbete hemifrån för att minska efterfrågan på olja. Internationella energimyndigheten föreslår gratis kollektivtrafik. 

En svensk minister säger i tv att han inte gillar idén om distansarbete för att minska efterfrågan på ryska bränslen.

Den internationella energimyndigheten IEA:s generaldirektör Fatih Birol uppmanar världen att överväga ransonering av drivmedel och gratis kollektivtrafik för att minska efterfrågan på ryska bränslen. Den danska EU-kommissionären Dan Jørgensen deklarerar att EU måste främja elektrifiering och minska användningen av fossila drivmedel. 

Samtidigt beslutar den svenska riksdagen att sänka skatten på fossila bränslen för att hålla uppe efterfrågan och därmed priset för exportörerna. Energiskatten på fossilfri el producerad i Sverige är högre än på ryska, fossila bränslen.

EU-kommissionär Jørgensen förstår det också. Han avslutar sitt tal: ”Detta måste vara en väckarklocka och en vändpunkt”, och tillägger att ”ren energi betyder säkerhet, det betyder något man har råd med, det betyder oberoende.” ”Vi måste sluta köpa något, bränna upp det för att få energi och sedan köpa det igen, vi behöver ordna vår egen hemgjorda energi.”

Krig avgörs inte av hur mycket vapen man har. Det är energipolitiken och skattepolitiken som avgör EU:s ekonomiska styrka gentemot Ryssland. Det förstår EU-kommissionen. Det förstår både Trump och Putin. Kanske också några av Tidöpartierna.