Lars Palmgren: Regimen firade hans död med ett sista tjuvnyp

För två år sedan gick tusentals kubaner ut på gatorna för att protestera. 1 500 greps, 700 sitter fortfarande i fängelset. Men protesterna fortsätter som aldrig förr, om än oorganiserade, lokala och kortvariga – bara i juli registrerades över 500. Förutom elavbrott, brist på vatten, evigt köande för nödvändighetsvaror och ständiga prisökningar, så råder numera också brist på kontanter. Och nu finns också tecken på att regimen erkänner den rådande modellens miss­lyckande. Trots det beskrivs fortfarande de som protesterar som revolutionens fiender.

Men vad betyder det när de kubanska ledarna talar om ”revolutionen”? Det är inte längre lätt att veta, ens för de kubaner som försvarar den. Den kubanska ledningens stöd till Vladimir Putin har ökat förvirringen än mer. Att förvandla Putin till någon slags representant för det gamla Sovjet­unionen, 35 år efter glasnost och perestrojka, liknar den typen av närmast ockulta övningar för att dölja verkligheten som de ”gamla” dissidenterna brukade kritisera den kubanska regimen för att syssla med.