Analys. .

2021-04-12 15:05
  • ”Ju längre tv-serien fortskrider desto värre blir den och sista avsnittet är avskyvärt”, skriver Henrik Arnstad Lukas Salnas/Filmavdelingen AS/NRK, Maja Suslin/TT
    ”Ju längre tv-serien fortskrider desto värre blir den och sista avsnittet är avskyvärt”, skriver Henrik Arnstad
  • Lukas Salnas/Filmavdelingen AS/NRK
  • Lukas Salnas/Filmavdelingen AS/NRK
Puffetikett
Dagens ETC

Ondskan tonas ned i serie om SS-soldater: Liknar nazipropaganda

Den nya tv-dokumentären ”Frontkjempere” får skoningslös kritik i Norge. Den handlar om norska frivilliga i nazityska Waffen-SS och anklagas för att vara både glorifierande och falsk. Rättvist? Henrik Arnstad har sett samtliga avsnitt. ”Seriens dramatiserade del urartar till en nazistisk propagandafilm”, skriver han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

ETC Play: Se Henrik Arnstads föreläsning om Förintelsen.

Ett jättegräl rasar i Norge angående nya tv-dokumentären ”Frontkjempere” som handlar om norska frivilliga i nazityska Waffen-SS under andra världskriget. Norska public service-bolaget NRK – som producerat serien i samverkan med svenska SVT – utsätts för skoningslös historikerkritik för att presentera en tillrättalagd, glorifierad och osann bild av norrmännen som stred för Hitler under pågående nazitysk ockupation av Norge.

Redan dagen innan premiären förra veckan publicerade tidningen Verdens Gang (VG) en ilsken protest från fyra expertforskare, bland dem Terje Emberland, seniorforskare som medverkar i dokumentärseriens intervjumaterial. Emberland och hans kolleger anklagar NRK för att ”reproducera SS-veteranernas ohållbara historierevisionistiska teser”.

Tv-serien är samproducerad med svenska SVT som meddelar att ”vi kommer inte att sända den”. Även danska public service DR står med i eftertexterna som medproducenter, men har ännu inte beslutat angående sändning.

Mustiga dramatiseringar

Jag har sett de fyra avsnitten av ”Frontkjempere” och det är en imponerande produktion – som alltid när Norge hanterar sin andravärldskrigshistoria på film och tv. Extremt påkostat, snyggt och professionellt. Serien blandar intervjuer med överlevande SS-veteraner med långa dramatiserade avsnitt där tittarna får se de intervjuade männen som unga SS-soldater på östfronten. Dramatiseringarna med sina utdragna, vräkiga och spännande stridsscener fungerar som bekräftelse på att SS-veteranernas intervjuberättelser är sanning – det får ju tittarna se med egna ögon. Mellan de gamla SS-männens fårade ansikten och explosionerna på östfronten har dock tv-producenterna stuckit in intervjuer med experter som Terje Emberland, vars utlåtanden är syftade till att balansera veteranernas berättelser.

Svårigheten är att intrycket av SS-männens berättelser och de mustiga dramatiseringarna överskuggar inläggen från Terje Emberland med flera, som skriver att ”det grundläggande problemet är att filmskaparna inte mäktat upprätthålla nödvändig kritisk distans till frontkämparna”. Därmed är inte NRK-produktionen seriös ”historieförmedling till allmänheten” utan snarare en försåtlig propagandafilm.

NRK kallas ”suspekt Youtube-kanal”

Morgenbladets recensent är ännu hårdare och skriver att NRK via ”Frontkjempere” bytt roll i det norska samhället, från att vara en seriös journalistisk aktör till att bli ”en suspekt Youtube-kanal” som samarbetar med extremhögern (”dokumentarserien Frontkjempere sender en lissepasning til ekstremhøyre”).

Men är kritiken sann?

Eller är den snarare tecken på ett nationellt trauma, då Norge får se någonting annat på tv än de eviga produktionerna om hjältemodiga antinazistiska norska motståndsmän?

I början av tv-serien förefaller kritiken överdriven. Veteranintervjuerna och dramatiseringarna är märkligt okritiska – javisst – men de kompletteras ständigt av forskare, främst Terje Emberland, som ger en annan bild. Det är dock slående hur konsekvent det förnekas att SS-männen var övertygade nazister, vilket är orimligt. De stred inte för den reguljära tyska krigsmakten utan i de politiserade nazistiska SS-förbanden (de ”tjänstgjorde i en genomideologiserad armé av politiska soldater”, som Emberland med flera påpekar i sin kritik mot serien).

I serien är krigsförbrytelser främst något tyskt – norrmännen satt bredvid och tittade på med förvånade ögon. Det är så klart nonsens. Det gick inte att medverka i Hitlers ”förintelsekrig mot judebolsjevismen” som SS-soldat utan att sympatisera med vidrigheterna. Men Emberland med flera gör sitt bästa för att nyansera. Problemet är att SS-männens berättelser sammantaget med dramatiseringarna blir mycket starkare för tv-tittarna.

Muskulösa manskroppar

Ju längre tv-serien fortskrider desto värre blir den och sista avsnittet är avskyvärt. Seriens dramatiserade del urartar till en nazistisk propagandafilm, framför allt i en utdragen scen där de norska SS-frivilliga flyr den framryckande Röda armén genom att simma över en sjö. De nakna, unga och muskulösa manskropparna – fascismens kämpande martyrer – tar sig fram genom vattnet under kulspruteeld, till tonerna av en autentisk nazistisk kampsång, framförd stilla av en späd kvinnlig sångröst:

 

Kamrat, vi marscherar mot målet,

vi till kamp för vår sak står parad.

Med Quisling, vår Führer, vid rodret,

framåt, gå på, gå på!

 

Aldrig tillbaka, framåt vi må,

marscherar vi sjungande, man efter man,

marscherar vi, marscherar vi, för folk och fosterland!

 

Scenen avslutas med att de norska SS-männen – som klarat flykten över sjön – nakna kramar varandra, i platonisk homoerotisk brödrakärlek, till de sakta tonerna av episk musik. Det känns som nazitysk propaganda från krigsåren.

Som reaktion på historikernas vrede publicerade NRK ett svar på sin webbplats på premiärdagen i tisdags. Svaret är det vanliga angående kontroverser av detta slag:

”Vi önskar välkomna en debatt mellan fackfolk om hur historiska händelser kan tolkas på olika sätt och leda till olika slutsatser… Det ligger inte i NRK:s uppdrag att censurera kontroversiellt innehåll.”

NRK stänger därmed dörren för kritiken eftersom den – enligt NRK – är krav på censur.

Emberland beklagar på sin Facebook att ”saklig och forskningsbaserad” kritik av en historisk dokumentärserie reduceras till ”monopolisering av historien”.

Följer ett givet mönster

Det finns emellertid en del att tillägga ur ett svenskt perspektiv. Sverige är Norges motsats eftersom den svenska bilden av nationen under andra världskriget präglas av skam, skuld och uselhet. Norge sprutar ur sig film och tv om kriget – Sverige producerar nästan ingenting, varken drama eller dokumentärt. Sverige vältrar sig i självkritik medan norska produktioner om kriget är som regel nationalistiskt glorifierande. Exempelvis filmen om motståndsmannen Max Manus (2008), tv-serien ”Kampen om tungvattnet” (2015) eller nyss tv-serien ”Atlantic crossing” om norska kronprinsessan Märthas flykt till USA under kriget.

Det är därmed logiskt att även en norsk tv-serie om norska SS-soldater blir glorifierande eftersom – enligt norsk nationalism – en norrman alltid är trevlig, hygglig och sympatisk. I grunden. Även om norrmannen korrumperas av ”det onda utländska” exempelvis via tysk nazism.

Denna problematik syntes i Norges oförmåga att hantera den rasistiske terroristen Anders Behring Breivik. Han fostrades och radikaliserades inom det rasistiska norska Fremskrittspartiet, det vill säga inom en normaliserad del av det norska samhället. Men efter terrordåden i Oslo och på Utøya 2011 tolkades istället Breivik som en ”ensam galning” och påminnelser om hans bakgrund i Fremskrittspartiet utsattes för aktiv tystnadspolitik. Norrmannen Breivik drevs av mordisk nationalism och därmed kunde han inte vara norsk eftersom norsk nationalism inte kan vara mordisk. På samma sätt förhåller det sig med de norska SS-männen i tv-serien ”Frontkjempere”.

Svårt hantera norsk ondska

Mängder av norska SS-frivilliga deltog i ett enormt rasistiskt krigsförbrytarprojekt som manifesterades i de hemskaste krigshandlingar mänskligheten upplevt – det nazityska förintelsekriget mot ”judebolsjevismen” 1941–1945, där Förintelsen av Europas judar ingick.

Deras själva deltagande i kriget var – som sådant – en förbrytelse mot mänskligheten. Särskilt eftersom det var frivilligt. Ur ett nationellt perspektiv var det norsk ondska. Sådant är smärtsamt för Norge. Därför förtjänar de norska akademiker som reagerar mot ”Frontkjempere” svensk beundran.

I Sverige pågår just nu ett politiskt projekt att förfalska landets andra världskrigs-historia, styrt av det blåbruna blocket med SD-fascismen i spetsen. Svenska akademiker har inte – med några få undantag – reagerat med nödvändig vrede. Det är skam för vårt land. De norska forskarnas ilska borde bli en svensk väckarklocka.