Tomas Kåberger: Sverige saknar strategi för att bli en fossilfri välfärdsstat

Kina kommer under juli 2024 att nå det mål för sol- och vind-el man satt upp för år 2030, enligt Climate Energy Finance. Kina bygger just nu över 300 gigawatt (GW) sådan produktionskapacitet, vilket är två tredjedelar av de sol- och vind-elverk som håller på att byggas i världen. I maj 2024 var den fossila elproduktionens andel rekordlåg i Kina. Den minskade från 60 procent 2023 till 54 procent 2024. Vattenkraften stod för 15 procent, sol-elen för tolv och vindelen för elva procent. Kina har världens tredje största kärnvapen-arsenal, men inom elproduktionen är kärnkraften liten, bara fem procent. Lauri Myllyvirta, internationell Kinaexpert med en bakgrund i miljöorganisationen Greenpeace, har förutsett att Kinas utsläpp kommer att minska i år. Han kan nu se att statistiken är på väg att ge honom rätt. Fossil elproduktion minskade med fyra procent i maj och sju procent i juni trots ekonomisk tillväxt.

När vi i en liten expertgrupp för snart 15 år sedan hade i uppdrag att utforma en ”Strategi för låg-kol industrialisering av Kina” hade vi svårt att ta oss själva på allvar: Skulle verkligen den kinesiska regeringen bry sig om våra råd? Analysen var ekonomisk: Min tidigare Chalmers-kollega Clas-Otto Wene hade visat att med mer erfarenhet skulle sol- och vindel bli billigare än termisk elproduktion. Om Kina försökte ge alla medborgare en högre levnadsstandard med fossila bränslen skulle priser och kostnader för energi bli högre och utvecklingen försvåras. Om man gjorde det med förnybar el skulle kostnaderna istället sjunka och utvecklingen accelerera. Det var argument som vår rapports mottagare, sedermera premiärministern, Li Keqiang, tycktes gilla.