Utrikes.

2017-01-18 08:53
  • Brigadgeneral Rebwar Amin är övertygad om att nästa krig kommer stå mot shiamiliser.  Bild: Joakim Medin
    Brigadgeneral Rebwar Amin är övertygad om att nästa krig kommer stå mot shiamiliser.
  • Kurdiska styrkor har slagit en ring med vaktposter runt den känsliga staden, som delas med shiamilis. Bild: Joakim Medin
    Kurdiska styrkor har slagit en ring med vaktposter runt den känsliga staden, som delas med shiamilis.
  • Tuz Khurmatus borgmästare Shallal Abdel pekar ut etnicitet och inte storpolitik, som orsakerna till strider mellan kurder och shiamiliser. Bild: Joakim Medin
    Tuz Khurmatus borgmästare Shallal Abdel pekar ut etnicitet och inte storpolitik, som orsakerna till strider mellan kurder och shiamiliser.
  • Det oljerika Kirkuk anses vara ett av målen, bakom uppfattningen att Iran vill expandera i regionen. Bild: Joakim Medin
    Det oljerika Kirkuk anses vara ett av målen, bakom uppfattningen att Iran vill expandera i regionen.
  • Längre in än till Tuz Khurmatus borgmästarhus får ­Dagens ETC inte gå, av hänsyn till spänningarna i staden. Bild: Joakim Medin
    Längre in än till Tuz Khurmatus borgmästarhus får ­Dagens ETC inte gå, av hänsyn till spänningarna i staden.

Kurderna: "Nästa krig blir mot shiamiliser"

Kurderna i norra Irak talar inte sällan om shiamiliserna som nästa stora hot, som strider kan utbryta mot. I staden Tuz Khurmatu har så hänt redan två gånger. Som förberedelse för en huvudattack, menar peshmerga.

Vi kör in i en stad som är uppdelad med etniska murar. I Tuz Khurmatu finns ett 20-tal staket och järngrindar med taggtråd resta, som separerar de sunnitiska, kurdiska och arabiska kvarteren, från de shiitiska, turkmenska kvarteren. Förr var det enkelt att ta sig igenom avspärrningarna och möta folk på andra sidan. I dag har det blivit väldigt svårt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Tuz Khurmatu ligger i Saladinprovinsen i norra Irak, samma region där landets forne diktator Saddam Hussein föddes. Staden är multikulturell och beroende på vem av de olika folken man frågar, kommer alla att hävda att de utgör majoriteten av invånarna. Både kurderna och regeringen i Bagdad gör anspråk på området. Och den här dammiga lilla staden kan visa vägen till Iraks kommande konflikter.

– När IS kom hit kunde inga andra än peshmerga skydda Tuz Khurmatu. Sedan skapade Iran flera shiamiliser med lokala turkmener. Iran försökte öka sitt inflytande. Jag såg hur turkmenerna gick från att inte ha en enda soldat här, till att plötsligt ha prickskyttar och militära kunskaper, säger Rebwar Amin, brigadgeneral och befäl över traktens kurdiska peshmergastyrkor.

"Blir som Aleppo"

I november 2015 utbröt dödliga strider mellan peshmerga och shiamiliser från PMU i Tuz Khurmatu. Båda sidor anklagade varandra för att ha börjat och för att sedan ha plundrat och bränt byggnader, tillhörande den andras folkgrupp. Eld upphör mäklades fram, enligt ryktena av Iran. Men i april 2016 exploderade en handgranat inne i ett kurdiskt administrationshus och nya strider utbröt mellan de båda sidorna, som dödade åtskilliga civila och soldater. Eldupphör mäklades fram ännu en gång.

Shiamiliserna kom till staden redan i slutet på sommaren 2014, när de, Iraks armé, peshmerga och USA:s bombflyg allihop gemensamt inledde en operation för att bryta en blockad som IS upprätthöll mot en närliggande shiitisk ort. Efteråt etablerade sig PMU i området. I dag kontrollerar de den större delen av Tuz Khurmatu och peshmerga har bara den mindre delen. Avspärrningarna mellan turkmener och de andra i staden byggdes dock redan för fem år sedan, efter att tidigare etniskt våld blossat upp och al-Qaida genomfört sprängdåd i staden.

– De har gått från att ha noll till att kontrollera majoriteten av området. Om de fortsätter så även i Kirkuk... Då blir det som i Aleppo, säger Rebwar Amin.

Iran vill ha oljan?

Tuz Khurmatu är den enda platsen där de två grupper alla fruktar kommer hamna i framtida väpnad konflikt, faktiskt redan har gjort det. Och till skillnad från PMU:s internationella kontaktperson, så tror den andra sidan här redan att en mycket större konflikt är att vänta.

Anledningen till detta är en mycket vanlig åsikt, om att det bakom Irans stöd till PMU och dess kamp mot IS, också finns ett iranskt intresse om att utöka sitt politiska inflytande i regionen. En i Mellanöstern spridd teori gör också gällande att Iran försöker ta kontrollen över oljerika regioner, och har en plan för att skapa en handelsrutt genom det shiadominerade Irak, det alawit-shiitiskt styrda Syrien och bort till den syriska Medelhavskusten.

Peshmergaledningen här i gränsområdet till PMU tror att den planen även innefattar de områden kurderna anser vara sina – särskilt det mycket oljerika Kirkuk. Bara några minuter söder om Kirkuk finns redan i dag shiamiliser stationerade, kring några shiitiska turkmenska samhällen.

"Iran vill nå Kirkuk"

Brigadgeneral Amin och andra som för befäl över försvaret här i regionen, pekar ut turkmenerna som Irans verktyg.

– Iran vill nå Kirkuk, det är jag helt övertygad om. Efter IS så kommer shiamiliserna att attackera Kurdistan och den första platsen kommer bli Kirkuk. Nästa krig blir mot shia-miliserna.

Vi åker vidare till ett ståtligt myndighetshus i utkanten av staden, som är gömt bakom andra höga avspärrningar. Varken på vägen dit eller inne i staden har det hittills varit tillåtet att fotografera, som inbäddad hos kurderna.

Myndighetshuset är borgmästarens residens, där Shallal Abdel haft sitt kontor sedan han tillträdde posten 2010. Han är själv kurd, men hans administration är fortfarande knuten till regeringen i Bagdad.

"Nationalism och indoktrinering"

Shallal Abdel pekar ut en rad problem i Tuz Khurmatu, som drogmissbruk, stölder, kidnappningar och mord. Några av dessa problem ligger små grupper från PMU bakom, säger han. Men borgmästaren tror inte själv på att ett nytt krig mellan kurder och Iran-stödda miliser är att vänta, efter IS. Eldstriderna som inträffade här i staden var mycket allvarliga, säger han, men de berodde mer på lokala konflikter än på storpolitik.

– Problemet i Tuz Khurmatu handlar inte om peshmerga mot PMU. Det handlar om nationalism och indoktrinering, om ett problem mellan kurder och turkmener. Sedan striderna haft vi haft ett avtal mellan folkgrupperna, med paragrafer, för att hitta lösningar.

Starka spänningar

När jag lämnar borgmästarhuset godkänner Shallal Abdel först att jag får fotografera inne i staden. Men efter ett kort samtal med en eskort från peshmerga ändrar han sig. Jag måste snabbt lämna staden genom en utfart mellan avspärrningarna. Varken borgmästaren eller styrkorna på plats vill riskera att provocera fram nya spänningar genom att låta utländska journalister dokumentera situationen i staden. Det blir helt tydligt vem som är den starka parten på plats, och hur lite som behövs för att allt briserar ännu en gång.