Vältrimmade gräsmattor, tvåplansvillor och blinkande julprydnader vid garageuppfarterna. Staten Island är en av New Yorks fem stadsdelar men ser ut som den typiska amerikanska medelklassförorten. Det här är också platsen för en av USA:s värsta heroinepidemier. Var femte dag dör någon på Staten Island av en överdos.

För två år sedan var 30-årige Daniel Haley nära att bli en av dem.

– Jag överdoserade två gånger samma dag, på en blandning av heroin, crack, PCP och adderall, berättar han vid skrivbordet i sitt hem i Staten Island-området Great Kills.

– Det enda jag minns är att det plötsligt stod en brandman i min lägenhet och att han sa att jag måste följa med till sjuk­huset. Jag sa ”nej det behövs inte, jag mår bra”. Brandmannen svarade ”du är naken och täckt av spyor, du måste komma med oss”. Jag tittade ner på mig själv och det stämde. Jag hade inte ens märkt det.

Daniel hamnade i koma och läkarna förklarade för hans föräldrar att han förmodligen skulle bli hjärndöd. Men han vaknade mot alla odds. Sedan dess har han lyckats hålla sig borta från drogerna.

– De första 90 dagarna under rehabiliteringen var hemska. Och mitt andra år som ren har också varit svårt. Men vad som än händer kan jag inte ta ett piller eller ens en drink. Jag var tvungen att nå den absoluta botten för att kunna förändras.

Starkt beroendeframkallande

De senaste tre åren har heroinöverdoserna trefaldigats i USA. Dagens heroinepidemi är ännu större än den ökända crack-epidemi som härjade på 1980- och 1990-talen. Då var det främst svarta amerikaner i fattiga delar av New York och andra storstäder som drabbades, men dagens heroinmissbrukare kommer från andra grupper: 90 procent av dem är vita och 75 procent bor utanför storstäderna, framförallt på landsbygden och i småstäder i mellanvästern och nordöstra USA.

En viktig del av bakgrunden är läkemedlet Oxycontin som dök upp på den amerikanska läkemedelsmarknaden i mitten av 1990-talet: En opioid som ger stark men gradvis smärtlindring under tolv timmar till cancerpatienter och andra med svår smärta. Men det går också att krossa pillren och injicera eller sniffa dem för att få hela effekten på en gång. Pillren flödade in på den svarta marknaden och blev populära på gatan under namnet ”Oxy”. 2007 tvingades läkemedelsföretaget Purdue betala motsvarande 5,3 miljarder svenska kronor i böter för att ha undanhållit hur starkt beroendeframkallande medicinen var. Men då hade de redan tjänat flera miljarder dollar på den, flera liknande preparat hade dykt upp på läkemedelsmarknaden och mängder av amerikaner satt fast.

Pillren är dyra på den svarta marknaden, och många väljer att gå över till heroin som har en liknande effekt men är betydligt billigare – för en tung missbrukare kan det skilja motsvarande 1 000 kronor om dagen. Det finns också gott om fall där personer fått opioider utskrivna av läkare för smärtlindring, och sedan gått över till heroin när receptet tagit slut men beroendet funnits kvar. Daniel Haley gick från att ta piller till att sniffa heroin flera gånger om dagen.

– Det började med att jag stal några av pappas piller hemma när jag var 14. Han åt dem eftersom han hade skadat sig i jobbet.

Några år senare var Daniels dagskonsumtion 20 piller.

– Det är en fantastisk euforisk känsla, särskilt när man sniffar dem, förklarar Daniel.

”Glorifirerade pillren”

För tre år sedan spelade hans hiphopgrupp White Trash Clan in låten ”My World is Blue”, om de blåa pillren som var så populära i deras kvarter. Videon, där Daniel och hans vän Gerard rappar om Staten Island som ett ”painkiller paradise” inne på ett apotek, blev en mindre Youtube-hit.

– Vissa ser det som att vi glorifierade pillren men det var inte riktigt tanken. Vi ville bara prata om företeelsen, vilket ingen gjorde då.

Gerard dog i en överdos förra året.

– Jag försökte få honom att prova rehabilitering, men han ville inte... Han var min bästa vän.

Att det nu är främst vita som missbrukar och dör av heroin har varit ett mycket omtalat fenomen i USA de senaste åren. Diskussionen kring problemet ser drastiskt annorlunda ut än under crackvågen på 1980-talet. Den möttes med en upptrappning av det amerikanska ”kriget mot droger”, och stenhårt fokus på att straffa såväl langare som brukare. Mängder av framförallt unga svarta män fick långa fängelsestraff för narkotikainnehav och detta bidrog till att USA har världen största ”fängelsebefolkning” med 2,2 miljoner invånare. Men föräldrarna till de unga amerikaner från vit medelklass som nu dör i heroinvågen har en betydligt starkare position i samhället.

Påverkar samtalsklimatet

Vissa lokala polismyndigheter väljer nu att inte gripa missbrukare som kommer till en polisstation och ber om hjälp, även om de har droger på sig, utan för dem i stället till behandling. Flera delstater har de senaste åren stiftat lagar som gör läkemedlet Naloxon – en nässpray som fungerar som en ”hjärtstartare” som kan upphäva en överdos – mer tillgängligt för anhöriga och vänner till missbrukare. New Yorks borgmästare Bill de Blasio beslutade i början av december att Naloxon ska säljas receptfritt på apotek. I Sverige, där nolltoleransen mot narkotika fortfarande gör det trögt att genomföra skademinimerande och livräddande åtgärder, kan Naloxon komma att delas ut till missbrukare på prov under nästa år i Stockholm och Skåne.

– Genom åren har vi sett att frågan om ras till väldigt stor del påverkar samtalsklimatet i den här frågan, säger Marc Mauer, chef på The Sentencing Project, en organisation som arbetar mot rasdiskriminering i rättsystemet.

– Under 1980-talets crackvåg, som det vita Amerika betraktade mer på avstånd, låg fokus på att straffa dem som använde eller sålde drogen, med väldigt liten tanke på behandling. För många ledande politiker och lagstiftare, varav många är vita, är det lättare att identifiera sig med offren för heroinepidemin, med någon som skulle kunna vara deras barn.

Samtidigt är Marc Mauer positiv till att heroinproblemet betraktas som epidemi och inte främst en brottsvåg.

– Jag hoppas att vi går mot narkotikapolitik som generellt fokuserar på förebyggande och behandling. Att kriminalisera missbrukarna har inte varit en framgångsrik väg.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Heroinmissbruket har ökat med 63 procent de senaste 11 åren. Under 2014 dog fler amerikaner än någonsin tidigare av drogöverdoser – 47 055 personer. Opioider stod för 61 procent av fallen. Drogöverdoser orsakar nu flera dödsfall än bilolyckor i USA. Värst ser det ut i delstaterna West Virginia, Kentucky och Nevada.

President Obama har presenterat en satsning på utökad vård och förebyggande insatser mot missbruk för 133 miljoner dollar (1,1 miljarder kronor).

Frågan har märkts i kampanjerna inför presidentvalet 2016. De republikanska presidentkandidaterna Jeb Bush och Carly Fiorina har talat om sina erfarenheter av att ha missbrukande barn, något som hade varit svårt att tänka sig för 20 år sedan. Demokraternas toppnamn Hillary Clinton har lagt fram ett åtgärdspaket om 10 miljarder dollar för att behandla och bekämpa drogmissbruk.