Utrikes.

2016-08-08 09:50
En partianhängare av det pro-kurdiska partiet HDP håller en partiflagga under en anti-kuppdemonstration i den företrädesvis kurdiska staden Diyarbakır i sydöstra Turkiet på söndagen den 31 juli.	  Bild: Mahmut Bozarslan/AP/TT
En partianhängare av det pro-kurdiska partiet HDP håller en partiflagga under en anti-kuppdemonstration i den företrädesvis kurdiska staden Diyarbakır i sydöstra Turkiet på söndagen den 31 juli.

”Hatet mot kurder har alltid funnits”

Turkiet faller allt djupare ner i auktoritärt mörker efter den misslyckade militärkuppen. I Ankara möter Dagens ETC oppositionspartiet HDP, som varnar för Recep Tayyip Erdoğans planer men också fruktar att utvecklingen kan leda till värre etniska konflikter.

Relationen är allt annat än varm, mellan säkerhetsstyrkorna ute på gatan och personerna de ska föreställa vakta. Poliser med automatvapen och pansarfordon kontrollerar båda infarterna till det pro-kurdiska oppositionspartiet HDP:s högkvarter i

Ankara, Turkiets huvudstad. Vaktposterna har varit där sedan tidigt förra hösten.

– Efter den 15 juli har de fått förstärkning. Men vi tror inte att de egentligen vill vara här, säger en partimedlem inne i byggnaden.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Spänd stämning

Kanske vill HDP inte heller ha styrkorna på gatan. På given signal från regeringen, kan poliserna vända sig emot partihögkvarteret och arrestera alla i det.

Ayhan Bilgen, HDP:s parlamentsledamot från Kars i nordöstra Turkiet, anländer till vårt möte vid precis utsatt klockslag. Men han ser väldigt trött ut. En omtumlande tid har passerat sedan den misslyckade militärkuppen mot president Recep Tayyip Erdoğan, med stora händelser och många förändringar. Som HDP:s talesperson har Ayhan Bilgen behövt finstudera hela utvecklingen.

– Vi släppte ett uttalande som tog avstånd från kuppen, mitt i natten när allt fortfarande pågick. HDP är emot alla slags kupper. Men vi varnade också tidigare för att det här skulle hända.

Den dramatiska kuppnatten den 15 juli är ännu ett tecken på att det finns mycket allvarliga spänningar mellan olika politiska läger i Turkiet. Ayhan Bilgen räknar upp flera problem som uppstått ur den milt islamistiska AKP-regeringens politik, och lett till stort missnöje mot presidenten. Recep Tayyip Erdoğans utrikespolitik har varit katastrofal, där han förlorat i Syrien, blivit fiende med stormakter och isolerat Turkiet diplomatiskt. Minskade utländska investeringar och en kraschad turismsektor har skadat landets ekonomi allvarligt.

– Turkiet har dessutom rört sig mot att styras av en enda man. Vi har blivit ett odemokratiskt land och det har skapat mycket oro i samhället.

En av de stora stridsfrågorna i samband med Turkiets parlamentsval 2015 var Recep Tayyip Erdoğans ambition att introducera ett presidentsystem. I ett sådant system skulle han själv få mer makt. Planerna gick först om intet genom att HDP kom in i parlamentet och berövade AKP en tillräcklig majoritet stolar. Efter kuppförsöket har presidenten behövt lägga sin plan på is på obestämd tid, menar Ayhan Bilgen. Men huvudmålet har han fortfarande kvar.

– Han vill samla rättsväsendet, de lagstiftande och administrativa strukturerna under en enmansdiktatur.

Utökar sitt inflytande

Efter kuppförsöket har Recep Tayyip Erdoğan ändå lyckats utöka sitt inflytande. Regeringen började genast avskeda tiotusentals tjänstemän med föreställda kopplingar till Fethullah Gülen, den USA-baserade predikanten som är huvudmisstänkt bakom kuppen. Många administrativa kroppar har drabbats och parlamentets stolar är bland de få som klarat sig undan, än så länge.

Sex miljoner väljare

Det vänsterorienterade HDP fick mycket internationell uppmärksamhet inför det turkiska parlamentsvalet i juni 2015, som det stora hoppet för demokrati, tolerans och välbehövda reformer. I omvalet i november 2015 vann HDP 59 av parlamentets 550 stolar och representerar sex miljoner väljare. Partiet har i flera år stått på kant med Recep Tayyip Erdoğan.

Enbart de två andra parlamentspartierna, de nationalistiska CHP och MHP, bjöds in till ett toppmöte Recep Tayyip Erdoğan arrangerade den 25 juli. Där enades de om samarbete samt att påbörja förändringar av grundlagen. HDP var inte välkomna till mötet och Ayhan Bilgen tror det finns all anledning att oroa sig över vad detta betyder – särskilt som åtalsimmuniteten för landets parlamentariker togs bort i juni.

– Vi kan inte veta vad som kommer ske, men regeringen har länge försökt kriminalisera oss. Alla utom tre, fyra stycken av våra ledamöter har fått åtal väckta mot sig. Även jag. De vill fängsla några tongivande medlemmar så att det ska försvaga resten av partiet.

Läs vidare på nästa sida: Hetsiga Erdoğan-anhängare

Detta har hänt

På kvällen den 15 juli 2016 initierade fraktioner i den turkiska armén ett försök till kupp mot president Recep Tayyip Erdoğan. Presidenten kallade ut sina anhängare på gatorna, som tillsammans med lojala styrkor besegrade kuppmakarna morgonen efter. Omkring 300 människor uppskattas ha dött och 2 000 skadats. 15 juli har redan gjorts till nationell helgdag.

Regeringen har främst pekat ut den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen och hans sekt Hizmet som ansvarig för kuppen. Fethullah Gülen var tidigare Recep Tayyip Erdoğans allierade men blev en fiende efter att Hizmet-åklagare 2013 avslöjade en stor korruptionshärva kring AKP och Recep Tayyip Erdoğans familj.

Efter bara en vecka hade 60 000 anställda inom militären, rättsväsendet, utbildningsväsendet, poliskåren och provinsadministrationer sparkats.

Regeringen har även efterlyst ett hundratal journalister samt beordrade nedstängning av tre nyhetsbyråer, 15 tidskrifter, 16 tv-kanaler, 23 radiostationer, 29 förlag och 45 dagstidningar.

Tanken är att alla misstänks för band till Gülen, men gott om exempel på motsatsen finns. Många tusen har arresterats och sitter ännu fängslade. Recep Tayyip Erdoğan har förespråkat återinförandet av dödsstraff för att göra ett exempel av kuppmakarna.