Inrikes.

2014-01-20 04:00
Pengar som skulle kunna stärka bemanningen i vården har i stället gått till vinst i välfärdsföretagen. Bild: Pontus Lundahl/TT
Pengar som skulle kunna stärka bemanningen i vården har i stället gått till vinst i välfärdsföretagen.

Vinsten på barn och gamla: 30 miljarder

De tio största välfärdsbolagen gjorde en vinst på 9,5 miljarder mellan 2008 och 2012, visar Dagens ETC:s granskning. Hela branschen beräknas ha tjänat drygt 30 miljarder sedan Reinfeldt tillträdde. Men nu känner sig ägarna hotade.

Skär ner på personalen

Kommunerna har inför ”kundval”

Privatiseringarna inom välfärden inleddes på 1990-talet, men under alliansen har takten ökat rejält. 2012 gick 104 skattemiljarder till privata vård- och skolföretag – nästan en fördubbling sedan 2006. Och det är en lukrativ marknad. De tio största aktörerna gjorde totalt 9,5 miljarder i rörelsevinst mellan 2008 och 2012 – i snitt sju procent av intäkterna.

Givet att marginalerna är desamma i resten av branschen har mer än 30 miljarder skattekronor gått till vinst under alliansen (2006-2012). I snitt 4,5 miljarder per år, vilket motsvarar lönekostnaden för 11 250 sjuksköterskor. Men Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på branschorganisationen Vårdföretagarna, tycker att vinstnivåerna är rimliga.

– Det är ett tecken på att företagen går bra, vilket är bra för välfärden, säger han.

Vinsten skapas till stor del genom lägre personaltäthet, visar siffror från Socialstyrelsen och Skolverket. Genom färre händer i vården och fler elever i skolklasserna. Istället går pengarna till att köpa konkurrenter, till dyra räntor och till ägarna.

Men Håkan Tenelius menar att vinstkraven inte påverkar kvaliteten negativt.

– Vi går mot mer av valfrihetssystem, och då uppstår vinsten när många väljer företaget. Myten att företag skapar lönsamhet genom att bara snåla in gäller inte här. Det är bra kvalitet som skapar lönsamhet, eftersom det gäller att ha bra rykte.

Bäst gick det för omsorgskoncernen Attendo Care, med en rörelsevinst på två miljarder under fem år. Tio procent av skattepengarna gick till annat än välfärd.

I höstas plockade riskkapitalbolaget IK Investment Partners ut en miljard från Attendo. Pengarna hamnade i ägarfonden på skatteparadisön Jersey.

”Vi har också rätt att tjäna pengar på vård”, skrev IK Investment Partners i en debattartikel i Dagens Industri, efter att värdeöverföringen uppmärksammats.

Den moderatledda regeringens ”valfrihetsrevolution” i början av 90-talet öppnade offentlig sektor för privata företag. Kommuner lade ut äldreomsorg på entreprenad och skolpengen gav friskolor rätt att konkurrera om elever.

En kritisk opinion och en S-märkt stopplag mot utförsäljning av akutsjukhus till vinstintressen bromsade privatiseringarna efter millennieskiftet, men när alliansregeringen vann valet 2006 tog det ny fart. Stopplagen avskaffades 2007 med argumentet att ”vinsten som drivkraft ger långsiktig hållbarhet”. Obligatoriskt kundval med fri etableringsrätt i primärvården klubbades året efter. Mer än hälften av kommunerna har på regeringens uppmaning också infört kundval i äldreomsorgen.

Regeringen: ”Större mångfald”

Regeringens uttalade mål med politiken har varit ”fler utförare och större mångfald”. Men de som tagit mest mark är de tio största koncernerna – från 29 procent av den privata kakan 2008, till 36 procent 2012. Av den välfärd som drivs av aktiebolag kontrollerar de nästan hälften.

Åtta av de tio jättarna ägs numera av riskkapitalister (Unilabs har ersatt den konkursade JB-koncernen på tiondeplatsen). Sedan 2005 har riskkapitalbolag köpt och sålt vård- och skolbolag i rask takt. Man har också spätt på koncentrationen genom att använda skattepengar till att köpa upp mindre konkurrenter och bygga allt större koncerner.

De senaste åren har dock kritiken växt, och frågan om riskkapitalbolagen och vinsterna i välfärden har hamnat högt upp på den politiska agendan.

– Två riksdagspartier som gör anspråk på regeringsmakten säger att de vill stoppa möjligheten att göra vinst. Även inom alliansen talas det om inskränkningar i ägarskapet. Vi är väldigt oroade och tar detta på stort allvar, säger Håkan Tenelius på Vårdföretagarna.

I november meddelade folkpartiledaren Jan Björklund att ”de kortsiktiga riskkapitalbolagen ska bort från den här branschen”, medan finansminister Anders Borg sa att ”den ägarprövning vi ska göra bör landa i att det är långsiktiga, uthålliga och kompetenta ägare. Det tycker jag talar för att det inte bör vara riskkapitalbolag på det nuvarande sättet i framtiden”.

Alliansen är dock oenig. Centerledaren Annie Lööf har kallat utspelen för ”populism”.

– Jag tycker att man anpassat sig till Jonas Sjöstedts agenda, sa hon till SvD före jul.

Strid om vinsterna

2012 tillsatte regeringen en ägarprövningsutredning med det uttalade syftet att ”säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och bedriva en god och högkvalitativ verksamhet”.

Enligt planen ska utredaren redovisa sina slutsatser 28 februari i år. Mycket tyder dock på att regeringen  kommer att skjuta på frågan till efter valet i höst.

Kent Werne, frilansjournalist och redaktör för boken Den stora omvandlingen – en granskning av välfärdsmarknaden

Vinsttoppen i välfärden

Attendo care: 1 984 miljoner
Praktikertjänst: 1 434 miljoner
Carema: 1 341 miljoner
Academedia: 1 180 miljoner
Capio: 1 071 miljoner
Humana: 787 miljoner
Aleris: 612 miljoner
Frösunda: 549 miljoner
Olivia: 281 miljoner
JB education: 239 miljoner

Siffrorna avser den samlade rörelsevinsten (EBITA) 2008–2012. Källor: Koncernernas årsredovisningar, SCB och SKL.