BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi fick ett regeringsuppdrag förra hösten om att förstärka handläggningen vid våra bedömningspunkter 90, 180 och 365 dagar. Den bortre tidsgränsen försvann 1 januari, då måste våra bedömningar förbättras löpande så att vi inte låser in folk i sjukförsäkringen, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan. 

Enligt statistik som DN låtit ta fram bestod fyra procent av alla avslutade sjukskrivningar i juni i år av indragna sjukpenningar. Till och med sommaren 2015 låg andelen under flera år under två procent. Men även andelen som får nej på sin ansökan om sjukpenning ökar, trots att läkare anser att sjukskrivning är motiverad. 

– Vi har anställt drygt 1 000 nya medarbetare. Det innebär att vi kan göra fler och bättre bedömningar. Det är där man ska söka bakgrunden till avslag och indragningar, säger Maikel Ilias, pressekreterare på Försäkringskassan.

Tjänstemän tar över

I praktiken innebär det att Försäkringskassan hittar arbetsförmåga hos den sjuka i många fler fall. För att utreda arbetsförmågan kräver Försäkringskassan in allt mer detaljerade läkarintyg.

– De ställer allt hårdare krav och kan ställa frågor som: Kan patienten lyfta fem eller tio kilo? Det kan inte vi svara på – de tycks inte ha en aning om vad som händer i vården. Sjukskrivning är en terapeutisk del, precis som läkemedel, i den arsenal läkare använder för bot. Nu läggs ansvaret för sjukskrivning istället på Försäkringskassans tjänstemän som ska avgöra om patienten ska vara sjukskriven eller inte, säger Karin Båtelson, förste vice ordförande på Läkarförbundet.

Jagar in kompletteringar

Försäkringskassan lägger en tredjedel av sin arbetstid på att söka kompletteringar till insända sjukintyg som anses ofullständiga.

– Det är ingen tvekan om att kommunikationen kring intygen med Försäkringskassan har ökat och att fler patienter ställs utan ersättning för att kassan begär in kompletteringar. Det är ett stort problem för de som drabbas, de flesta har ingen ekonomisk beredskap för att stå utan inkomst under utredningen, säger Åke Åkesson, läkare och verksamhetschef för Borgholms hälsocentral på Öland.

– Jag upplever det som att utgångspunkten är att man inte ska vara sjukskriven. Försäkringskassan ifrågasätter varje intyg, men det finns gränser för hur länge en läkare har tid och ork att kämpa för varje patient, säger han.

"Rundgång i systemen"

Kompletteringarna handlar i regel om att Försäkringskassan begär in mycket detaljerade beskrivningar av varför en person inte kan arbeta.

– För en läkare är det uppenbart att en person som inte kan sova till följd av svåra smärttillstånd, eller en patient med djup depression, inte klarar av att arbeta. En läkare som har en lång relation till en patient kanske lägger ner mycket kraft på att skriva ett intyg med de rätta fraserna och koderna, men för patienter som träffar hyrläkare och vikarier är sannolikheten att få en rättvis bedömning i nuvarande system inte stor, säger Åke Åkesson.

Frågan om underkända läkarintyg är inte ny, den har varit på tapeten länge.

– Redan för fem–sex år sedan krävde Försäkringskassan att intygen måste bli bättre, men då fick läkare ett konstruktivt stöd och idag är de flesta intygen bra. Det nya idag är att Försäkringskassan kräver in kompletteringar av självklarheter. Jag ser en systematisk förhalning av ärenden där patienter tvingas till en rundgång i försäkringssystemen, säger Margaretha Lööf Johansson, medicinskt ledningsansvarig på Brunflo hälsocentral.

Extra miljardkostnad

Dagens system kostar också sjukvården stora pengar. Enligt Karin Båtelson på Läkarförbundet innebär tiden det tar att skriva extra sjukintyg en årlig kostnad för sjukvården på en miljard kronor.

– Istället för att underlätta med enklare intyg så krävs komplicerade intyg även för solklara fall. Nu ska dessutom varje förlängning av en sjukskrivning betraktas som ett nytt sjukdomsfall. Försäkringskassan fattar inte att det går åt enormt mycket läkartid, som borde användas till vård, till att fylla i saker som är meningslösa för patientens tillfrisknande, säger hon.

– Vi missbrukar inte sjukskrivningar. Vi vill ha fler företagsläkare och ett vettigt samarbete med Försäkringskassan, men utvecklingen går åt fel håll.

Försäkringskassan får in över 600 000 ansökningar per år.

– Vi behöver inte alls komplettera alla läkarintyg, men i vissa fall har vi en annan bedömningsgrund. Läkare kanske skriver att en snickare inte kan arbeta med sin besvärliga rygg, men vi ska göra bedömningen mot hela arbetsmarknaden, säger Cecilia Udin på Försäkringskassan.

Sjuktalen har stigit sedan 2010, men då från historiskt låga nivåer.

– Vi följer det här noga för vi ska ha en låg och stabil sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin på Försäkringskassan.

Dagens ETC har sökt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), som dock har avböjt att svara på frågor.