Skola.

2016-09-14 10:00
  • Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, vann ­priset som ”Årets ­kvinnliga ­stjärnskott”i finalen av EY Entrepreneur Of The Year 2014. Bild: Maja Suslin/TT
    Barbara Bergström, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, vann ­priset som ”Årets ­kvinnliga ­stjärnskott”i finalen av EY Entrepreneur Of The Year 2014.

Skoljätten gör vinst på mer segregation

Internationella Engelska Skolan gör mångmiljonvinster. Men till vilket pris? Dagens ETC granskar en koncern som blivit en motor i skolsegregationen, där en stor andel barn till högutbildade gör det möjligt att anställa färre lärare.

Med 1,5 miljarder i omsättning och drygt 20 000 elever är Internationella Engelska Skolan landets näst största friskolekoncern. Och en av de lönsammaste. Förra året blev rörelsevinsten 156 miljoner, en marginal på 10 procent. Koncernen tjänade drygt 8 000 kronor på varje elev under året. En viktig förklaring är låg lärartäthet.

I snitt går det 16,8 elever på varje lärare i koncernens 29 grundskolor, visar Dagens ETC:s sammanställning av Skolverkets statistik. Det ska jämföras med 12,1 elever per lärare i kommunala grundskolor och 13,2 i fristående.

Annorlunda uttryckt har Internationella Engelska Skolan 27 procent större klasser än snittet för kommunala skolor – vilket förstås blir mer ekonomiskt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


”Lärarna får stöd”

Internationella Engelska Skolans vd Ralph Riber menar dock att man inte ska stirra sig blind på lärartätheten. Mycket hänger på hur skolan organiseras.

– I våra skolor får lärarna stöd. Vi har också en läromiljö där fokus kan ligga på undervisning. Genom ordning och reda kan vi ha fulla klasser, säger han.

Ralph Riber påpekar samtidigt att koncernens elever får jämförelsevis höga betyg och goda resultat på de nationella proven.

Men det finns en hake. Skolverkets statistik visar nämligen att Internationella Engelska Skolan avviker rejält när det gäller elevernas socioekonomiska bakgrund.

Hela 71 procent av koncernens elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning, jämfört med 53 procent i kommunala skolor och 65 procent i friskolor generellt. I några av Internationella Engelska Skolans grundskolor har över 80 procent av eleverna högutbildade föräldrar. Ingen skola ligger under riksgenomsnittet på 55 procent.

Att friskolor har en större andel elever från studievana hem är välkänt bland forskarna. Likaså att barn till högutbildade föräldrar över lag presterar bättre.

– När en skola uppvisar goda resultat är det till största del beroende på elevselektionen, säger Jonas Vlachos, nationalekonom och skolforskare vid Uppsala Universitet.

Läs vidare på nästa sida: Segregation som affärsidé

Läs vidare på nästa sida: Segregation som affärsidé