Inrikes.

2017-05-08 10:33
Bild: Skärmdump från Kämpa STHLM:s klipp.

Ögonvittnet: ”Jag såg en rasist som tog strypgrepp”

I söndags attackerade Nordisk ungdom en manifestation för ensamkommandes rättigheter. Nu kritiseras polisen för att inte ha tagit hotet från de högerextrema på allvar och för att ha varit för passiv.

Rök, rop, knuffar, hätska utfall. En video som högerextrema Nordisk ungdom lagt ut på sin hemsida visar dramatiken som utspelade sig på Mynttorget i Stockholm på söndagen när gruppen försökte sabotera en manifestation för ensamkommandes rättigheter.

Även om kameran mestadels riktas mot de ursprungliga demonstranterna är det tydligt att de flesta utfallen och knuffarna kommer från högeraktivisterna, till synes män i 20–30-årsåldern. Demonstranterna är däremot en brokig skara, många av dem äldre.

En bit in i videon ses en polisbil köra in mellan grupperingarna.

– Vi fick stå i kanske tio minuter och slåss och mota bort rasisterna innan polisen kom. Bland annat såg jag en rasist som tog strypgrepp på en svensk man och så gav de sig på en afghansk kille, säger ett ögonvittne till Dagens ETC.

Har ont i axeln

Dagen efter har hon fortfarande ont i axeln efter tumultet. Och hon är mycket kritisk till polisens agerande.

– Det här är andra gången vi attackeras. Första gången, i mars, fanns åtminstone en polisbil på plats från början, säger hon.

– Efter att poliserna lagt sig mellan oss och rasisterna gjorde de inget mer, utan stod och tittade på, trots att vi pratade med polisen och sa att vi kände oss hotade. Rasisterna kastade ju in en bengal i folkmassan, jag träffades av den i benet. 

Enligt ögonvittnet förklarade polisbefälet på plats att ett beslut om att köra bort motdemonstranterna är en "åklagarasak" och att de därför inte hade tillstånd att bussa iväg dem. Däremot greps den man som misstänktes ha kastat in den brinnande bengalen mot demonstranterna.

Där för att skapa propaganda

Ögonvittnet som Dagens ETC pratat med tror inte att Nordisk ungdom i första hand var där för att stoppa manifestationen. Snarare för att kunna göra en propagandafilm. Organisationen skriver också på sin hemsida att de själva ”attackerades så fort de kom till platsen”.

– En kille bland dem lät sig "intervjuas". Jag tänkte direkt att det här är regisserat. De är i första hand här för att filma allt och lägga ut det på sociala medier, säger hon.

”Efterklok kan man alltid vara”

Kjell Lindgren, talesperson för Stockholmspolisen, har full respekt kritiken, men säger att polisen inte gjorde bedömningen att manifestationen behövde bevakas.

– Ansökan handlade om en demonstration för ett 50-tal personer och handlade om regeringens beslut om ersättningar till kommuner för ensamkommande. Det var inget vi tyckte lät som i behov av bevakning och kopplade inte heller ihop det med tidigare demonstrationer där andra grupperingar agerat hotfullt, säger han.

Vittnet vi pratat med säger att de kände sig hotade av gruppen och att ni borde kunnat bussa iväg dem?

– Enligt lagen kan vi bara föra bort personer om polisen på plats bedömer att det föreligger risk för att brott begås. Nu stod motdemonstranterna 50 meter bort och skrek. Och enligt lagen finns det inget hinder för dem att vara inom syn- och hörhåll, säger Kjell Lindgren.

Med tanke på hur det utvecklades, borde ni varit på plats redan från början?

– Efterklok kan man alltid vara, så visst.

Fakta

Manifestationen för ensamkommandes rättigheter anordnades av en grupp socialsekreterare som arbetat med ensamkommande barn och ungdomar.