BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Mycket kvar att göra
Men mycket arbete återstår innan det europeiska företagsklimatet kan betraktas som jämställt, menar rapportförfattarna. Fortfarande är andelen kvinnor på chefspositioner oerhört låg. Den siffran har bara ökat från 3 till 3,5 procent. I fyra av tolv undersökta länder finns inte en enda kvinna i vd-position. Dessutom hade endast tre av de nästan 600 företagen fler kvinnor än män i styrelsen.
– På det stora hela finns det fortfarande mycket kvar att göra innan vi kan säga att män och kvinnor verkar på lika villkor när det gäller ledande positioner i den europeiska företagssektorn, säger Roger Barker, verksam vid European Women on Boards, i ett uttalande.
Men även om regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet tagit ställning för lagstiftad kvotering och Sverige placerar sig högt i European Women on Boards mätning finns oroväckande tendenser. Dagens Nyheter rapporterade i mars att mindre företag hade betydligt mindre jämställda styrelser än stora. Tidningens granskning visade också att 81,4 procent av allt börsvärde i Sverige kontrollerades av ojämställda styrelser. I 35 procent av alla svenska bolag finns inga kvinnor i styrelsen överhuvudtaget.
Kvotering positivt
I rapporten ”Könskvotering: den medelmåttige mannens kris” studeras resultatet av Socialdemokraternas ”varannan damernas”-kvotering. Principen innebar att varannan person på vallistorna skulle vara kvinna. Forskarna Johanna Rickne, Olle Folke, Tim Besley och Torsten Persson undersökte personerna på vallistorna bland annat utifrån deras resultat på Försvarsmaktens prov vid mönstring. Där testas bland annat IQ-nivå och ledarskapsförmåga, värden som i högsta grad även gör studien applicerbar på näringslivsområdet.
– De här måtten från mönstringen har jättestark korrelation med hur det går för en på arbetsmarknaden, säger Johanna Rickne, som är nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning.
Deras rapport visade att kvoteringen var positiv för organisationerna. Kompetensnivån ökade, vilket motbevisar den tes som hävdar att organisationers kvalitet och värde faller genom kvotering.
Snedvridna diskussioner
Ett vanligt argument mot kvotering är ett brott mot så kallad meritokratisk rekrytering, och att kvotering därför kommer minska den samlade kompetensen i styrelsen.
– Men ofta handlar det om att medelmåttiga ledare anlitar andra medelmåttor för att bevara sin egen ställning. Med kvotering kan man bryta sådana mönster, säger Johanna Rickne.
Generellt tycker Johanna Rickne att kvoteringsdiskussioner ofta blir snedvridna och handlar om fel saker. Ytterst är det en fråga om jämställdhet snarare än om ekonomisk vinst, menar hon.
– Debatten om kvotering fastnar ofta i typ att kvinnor i styrelser måste leda till att företag presterar bättre på börsen, eller att kvinnor i politiken måste ta upp kvinnofrågor. Men man har ju kvotering för att få en jämlik maktfördelning, det ska inte spela någon roll vad man gör med makten, säger Johanna Rickne.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tagit ställning för en lagstiftning för kvotering om inte minst 40 procent av styrelserna i svenska börsnoterade företag utgörs av kvinnor efter 2016.
Störst andel kvinnor finns i bolagsstyrelser i finansindustrin och bland telekomtjänster.
32 av de 600 företag som undersöktes i European Women on Boards studie hade inga kvinnor alls i styrelseposition.
Topp tre på listan utgörs av Norge, Sverige och Frankrike, medan Spanien och Schweiz landar i botten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kvotering i europeiska bolagsstyrelser
EU-kommissionen har föreslagit att alla styrelser i stora EU-företag ska bestå av minst 40 procent kvinnor. Men förslaget är inte populärt bland medlemsstaterna och har blockerats i ministerrådet.
Sex EU-länder har idag reglerad kvotering i bolagsstyrelser: Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna och Norge.
I Italien har kvoteringslagstiftningen genomförts stegvis. Där är effekten märkbar. Mellan 2011 och 2015 upplevde landet en 500-procentig ökning i antal kvinnor i stora bolagsstyrelser.
