BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi hörde till exempel hur sjuksköterskor blev eftertraktade för chefspositioner inom gruvdriften uppe i Norrland på grund av deras förmåga att leda arbete, berättar Cecilia Sandahl, pressekreterare på Vårdförbundet.

Henric Ericsson som nu istället har startat upp en piercingverksamhet och har mycket kundkontakter förstår resonemanget.

– Min kompetens som sjuksköterska är användbart för att jag förstår mig på processen som händer i kroppen när något ska läka, vilket är bra vid rådgivning, säger han.

Hur märks det på sjuksköterskorna att arbetsbelastningen är för stor?

– Stressen syns. Rast– och lunchsystemet är olika överallt men det var inte ovanligt att det inte blev någon rast på dagen förrän kvällspasset kom och avlöste. Övertid för många var en självklarhet, men mycket övertid rapporteras inte in. Att övertid inte rapporteras är lika med ett väl fungerande system på pappret, vilket ledningen verkar följa före personalens ord.

Krävs förändring

Att vårdpersonal säger upp sig har också en konsekvens i att mycket erfarenhet har gått förlorad. Vårdförbundets Johan Larsson säger att det som tidigare var ansett som en ”erfaren sjuksköterska” har motsvarat tio år på en arbetsplats. Nu är det många avdelningar där folk inte jobbar längre än ett år.

– En nyutbildad eller nyanställd sjuksköterska kan aldrig ersätta någon med flera års erfarenhet rakt av. Det leder till ännu sämre arbetsförhållanden och därmed ännu större belastning på alla. Det blir större press på den nya och större press på de som stannar kvar som måste stötta de nya också, säger Henric Ericsson.

Kan man arbeta ett helt arbetsliv som sjuksköterska?

– Nej. Med mer och mer arbetsuppgifter som ständigt tillkommer både gällande patientnära arbete och administrativa uppgifter måste en förändring ske, och då skulle jag gärna gå tillbaka till yrket. Folk orkar inte med arbetsbelastningen som råder till en lön som inte motiverar prestationen.