Det här tycker männen om mansskatten

Henrik Malmberg, 43, geotekniker, Växjö:
– Ja, jag tycker det låter rimligt eftersom män ligger bakom det allra mesta av våldet.

Maximilian Rosén, 22, Action Aid/fotbollsspelare, Nacka:
– Ja, det hade jag gjort. Situationen i samhället just nu är inte hållbar. Men det borde göras skillnad på inkomst, så att de som tjänar mer betalar mer och de som tjänar mindre betalar mindre.

Diallo Robeta, 51, arbetslös, Haninge:
– Nej. Jag tycker det är orättvist att det bara skulle gå till kvinnor. Det finns män som också behöver hjälp, ibland mer, men de hörs och syns inte i den diskussionen.

Lotka Kakasor, 23, jobbar på Bilia, Sundbyberg:
– Jag är lite tveksam. Det vore bra att hjälpa de som utsätts för våld, men jag tycker att skatten i sådana fall borde bero på inkomsten, att den är procentuell.

Enkät: Thea Holmqvist

”Jag skrev en motion”

För tio år sedan skrevs det mycket om att Gudrun Schyman ville införa mansskatt, men i själva verket menar hon att det aldrig var ett konkret förslag.

– Jag skrev en motion och begärde att regeringen skulle ta reda på hur mycket mäns våld kostar samhället och öppna för att diskutera en annan fördelningspolitik.

Schyman säger att hon ville uppmärksamma att mäns våld mot kvinnor inte är någonting som kan lösas med projekt och tillfälliga bidrag.

– Den tanken är fortfarande lika relevant, jag är väldigt störd av att det ses som en kvinnofråga, att mäns våld är någonting som ska diskuteras den 8 mars.

Vill ta ur budget

Myndigheten Ivo granskade nyligen arbetet med våldsutsatta kvinnor och kom fram till att inte alla kommuner tar lika mycket ansvar. Det fanns stora brister i vissa kommuner

– Trots att kommunerna har ansvar enligt socialtjänstlagen så är det många som inte prioriterar våldsutsatta kvinnor, säger Mikael Thörn, projektledare.

Han tror att riktade pengar kan vara bra om det leder till effekter, men att de kan komma från budgeten, utan en mansskatt och att de måste följas upp.

– Samverkan mellan kommunerna, myndigheter och olika organisationer måste utvecklas. Sedan är det viktigt att följa upp hur kommunerna arbetar.

”Dra alla över en kam”

När jämställdhetsutskottet i Umeå kommun i en debattartikel funderade över införandet av en mansskatt som en reaktion på att mäns löner fortfarande är högre än kvinnors så var det bara Terese Andersson (M) som inte skrev på. Hon menade att ojämställdhet som bemöts med mer ojämställdhet inte föder jämställdhet. Andersson tycker inte heller att en mansskatt som går till satsningar mot mäns våld mot kvinnor skulle vara bra.

– Den typen av skatt är dålig oavsett anledning. Vi är alla unika individer, jag tycker inte om att kategorisera och dra alla över en kam.

Andersson tycker att frågan handlar om hela samhället och inte blir löst av riktade insatser.

– Alla människor ska ha samma förutsättningar, en mansskatt skapar bara fler orättvisor.

”Rusta ner militärt”

Gudrun Schyman säger att hon förstår Ehrenbergs tanke, men tycker att det finns bättre sätt att finansiera satsningar mot mäns våld mot kvinnor. Det finns en koppling till säkerhetspolitik och användningen våld för att utöva kontroll, säger hon.

– Det är idén av våld som virilitet, att män med vapen i hand ska försvara kvinnor, barn och territorier.

Inom säkerhetspolitiken finns även pengar som kan ­användas, menar Schyman.

– Om vi ser värdet i att rusta ner det militära så kan pengarna användas för att bygga en säkerhetspolitik för människor.

Andrea Wesslén