Inrikes.

2016-04-08 20:00
Kobane – Den kurdiska kampen mot IS ges ut på Leopard förlag och skildrar den kurdiska vänsterrörelsen som har tagit makten i norra Syrien. Foto: Sao-Mai Dau
Kobane – Den kurdiska kampen mot IS ges ut på Leopard förlag och skildrar den kurdiska vänsterrörelsen som har tagit makten i norra Syrien.

Blod och våld säljer bättre än flyktingars lidande

ETC-medarbetaren Joakim Medin var den sista utländska journalisten att rapportera från Kobane, innan IS intog stora delar av staden 2014. I en ny reportagebok ger han en världsunik skildring av hur den kurdiska vänsterrörelsen lyckades revoltera och återta makten i norra Syrien.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


 Det plingar till i Joakim Medins mobil och han tar en snabb titt.

– Uppdateringar från Kobane. 

Med hjälp av Google Translate brukar han och en ung journalistkollega sms:a om senaste nytt från Syrien på kurmanji, en av de kurdiska huvuddialekterna.

Själv har han inte varit där sedan i höstas. Han har stannat i Sverige och skrivit en bok om sina upplevelser som en av få västerländska journalister i norra Syrien under kriget. 

En reportagebok, men också en sorts introduktionsbok till kurdernas moderna historia och kamp, som getts förnyad aktualitet i väst i och med USA:s samarbete med den kurdiska gerillan YPG i kriget mot Islamiska staten i Syrien. 

Det är ett inte så litet åtagande att försöka teckna en bild av ett statslöst folk som bor utspritt över flera nationsgränser i Mellanöstern, för att inte tala om den stora diasporan i övriga världen, och de olika komplexa politiska sammanhang och konflikter som präglat både dess historia och nutid. 

– Jag gör inte anspråk på att kunna allt till hundra procent. Men jag har fördjupat mig i det här länge. Poängen är att ge folk en introduktion på samma sätt som jag själv behövt en. 

Försöker förstå konflikter

Joakim Medin verkar aldrig tveka över något av det han säger. På lågmäld västkustska går han från självklarhet till självklarhet. För tre år sedan befann han sig i Libanon för att rapportera om flyktingkatastrofen där. Han följde utvecklingen i det syriska kriget och bestämde sig för att själv resa dit som frilansjournalist eftersom han tyckte att situationen var underrapporterad i svensk och skandinavisk press. Han är kritisk till att västerländsk massmedia framförallt fokuserat på kampen mot IS och menar att deras bild av kurder är förenklad. Han reste själv till händelsernas mitt för att, som han säger, reda ut den kurdiska frågan och förstå hur den tar sig i uttryck i Syrien. 

Ett stänk av övermod är kanske det som krävs för att upprepade gånger låta sig smugglas över gränsen till ett krigshärjat land, rapportera inifrån det belägrade Kobane och att återvända även efter en tur som fånge hos den syriska regimen. 

Men en stor dos rättvisepatos verkar också ingå i mixen. 

– Det finns mycket man kan skriva om det här stora, fruktansvärda kriget. Jag har försökt förstå den uppmärksamhet konflikten fått i väst. Det intresse som uppstod kring Kobane och kurderna under IS belägring av staden har till exempel inte följts av humanitära insatser. Det har lett till en besvikelse som, tillsammans med den generellt försämrade hjälpen till flyktingarna i Syriens grannländer, förvärrat flyktingströmmarna till Europa. Men det har det inte rapporterats om, och därför kom det stora antalet flyktingar som en total överraskning i Sverige. Alan Kurdi kom till exempel från Kobane, men förvånansvärt få gjorde den kopplingen. Blod och våld säljer bättre än flyktingars lidande.

Läs vidare på nästa sida: Svårt att skapa förändringar

Joakim Medin

Ålder: 31 år

Bor: I Uppsala

Har tidigare arbetat som gymnasielärare och gick över till journalistiken 2009. 

Har gjort ett flertal besök i Syrien, och var den sista utländska journalisten att rapportera från Kobane, innan IS intog stora delar av staden. I februari 2015 fängslades han i Damaskus av Assadregimen och tillbringade en vecka i syriskt fängelse innan han släpptes efter kraftiga påtryckningar. 

Rojava

Rojava är ett självstyrande område i norra Syrien. Det utgörs av kantonerna Kobane, Afrin och Jazira och sträcker sig ca 400 km längs med turkiska gränsen till irakiska Kurdistan. 

Förutom kurder inbegriper området även flera folkgrupper, bland annat araber, assyrier och turkmener. 

Den 17 mars i år deklarerade PYD, Demokratiska enhetspartiet, och allierade grupper att Rojava ska organiseras enligt ett federalt system.

Källor: Associated Press, Al Jazeera.