Och i båda fallen missade optionsmätningarna en stor grupp väljare: vit arbetarklass som ville ge ett långfinger till det politiska etablissemanget, i USA-valet förkroppsligat av Hillary Clinton. Vita amerikaner utan eftergymnasial utbildning utgjorde en tredjedel av de röstande och Donald Trump vann gruppen med hisnande 67 mot 28 procent.

Det slutgiltiga segervapnet blev vita manliga arbetarklassväljare i nordöstra USA:s "rostbälte". I delstater som Ohio, Michigan och Pennsylvania vann Donald Trump med löften om att stoppa frihandelsavtal, ordna upp ekonomin och återuppliva den utdöende industrin.

Under kampanjmöten som jag besökte i avdankade industristäder tog Donald Trump ofta till en liten lek där han låtsades ringa upp vd:n för luftkonditioneringstillverkaren Carrier, som flyttat stora delar av sin produktion till låglöneländer:

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– "Hallå, det här är president Trump. Ni övergav just tusentals anställda i USA, och nu flyttar ni till Mexiko. Från och med nu kommer ni betala en 35-procentig skatt på varenda maskin som ni säljer till USA". Publiken jublade. Tänk att ha den här buffeln på sin sida!

Donald Trump kunde vinna röster på att många amerikaner insett att frihandelsavtal – tvärtemot vad ledande demokrater och republikaner hävdat i decennier – inte gynnar alla. Många av de arbetstillfällen som försvunnit i dess spår har inte ersatts av nya. Lönerna har sjunkit och inkomstklyftorna ökat. Samtidigt saknande Hillary Clinton ett tydligt budskap till den här gruppen.

Men risken är stor att Donald Trump gör dem besvikna. Hans löften om minskad invandring och en mur mot Mexiko lär knappast väcka liv i några nedlagda stålverk i östra Ohio.

Det har skrivits många artiklar om Trump-väljarnas rädsla för att överges i en allt mer globaliserad ekonomi. Den förklaringen till deras val har kritiserats för att tona ner rasismens roll. Donald Trumps seger hade knappast varit möjlig utan kampanjens vita identitetspolitik där han gjorde muslimer och latinamerikaner till måltavlor. Den lockade vita väljare i alla inkomstgrupper, som inte känner sig bekväma med ett allt mer mångkulturellt USA och är rädda för att se sina privilegier försvinna.

Undersökningar har visat att vita arbetarklassväljare gärna vill deportera papperslösa invandrare. Men oro över ekonomin och avsky inför etablissemanget i Washington verkar ha varit viktigare när det gäller valet av Donald Trump.

I mätningar svarade hälften av dem att ekonomin var den viktigaste valfrågan, medan 14 procent nämnde invandring. Valchocken i tisdags visar att Demokraterna är mer beroende av vita arbetarklassväljare än de trodde. Partiets nästa presidentkandidat gör bäst i att bekanta sig närmare med gruppen och ge dem ett lockande alternativ till rasistisk populism.