Utrikes

Nya Zeeland missade högerextrema terroristen: Här är lärdomarna

Publicerad 14 december, 2020

Sörjande utanför moskén i Christchurch. Bild: Bild: Vincent Thian/AP

Dagens ETC

Nya Zeeland drar lärdom av fjolårets högerextrema moskéattacker, som kunde ske i det vakuum som uppstod när säkerhetstjänsten bara spanade efter islamistisk terrorism. En liknande tendens finns även i Sverige, där politiska våldsattentat dessutom rubriceras olika beroende på vem förövaren är. ”När det gäller ens egna medborgare, då är man mer försiktig”, säger Janne Flyghed, kriminologiprofessor om att Anton Lundin Pettersson inte klassades som terrorist efter sitt dåd på Kronans skola i Trollhättan.

Joakim Medin

Text och bild

I mitten av mars 2019 stormade den australiensiske högerextremisten Brenton Tarrant in i två moskéer i den nyzeeländska staden Christchurch, och sköt ihjäl 51 människor mitt under den muslimska fredagsbönen. Terrordådet var den värsta masskjutningen och största massakern under fredstid i Nya Zeelands historia.

Inför attacken skrev Brenton Tarrant flera webbinlägg som borde ha utlöst varningsklockor. Han spanade på båda moskéerna och skaffade sig en vapenlicens. Han råkade också skjuta sig själv när han rengjorde ett vapen och fick uppsöka sjukhus för att ta bort kulfragment – men saken anmäldes inte till polisen.