Under alla de val, nyval och folkomröstningar som i tät följd har avlöst varandra i Turkiet under de senaste åren, har en person ständigt sett till att stå i centrum: president Recep Tayyip Erdogan. Hans ansikte har alltid haft en självklar plats på regeringspartiet AKP:s banderoller. Så också i lokalvalen i mars i år. Men den här gången, inför att Istanbul går till omval söndagen den 23 juni för att välja en ny borgmästare, syns endast AKP:s kandidat Binali Yildirim på banderollerna.
Intensiv kampanjturné
Orsaken till detta paradigmskifte heter Ekrem Imamoglu. Den 49-åriga politikern från det socialdemokratiska oppositionspartiet CHP lyckades sensationellt vinna lokalvalet i Istanbul. I april påbörjade han jobbet som borgmästare. Men i början av maj gav Turkiets valmyndighet vika för påtryckningarna från Erdogan och AKP, som vägrade acceptera Imamoglus valseger och hävdade att det förelåg oegentligheter. Valmyndigheten – där flera ledamöter står i ett beroendeförhållande till Erdogan – ogiltigförklarade valresultatet och tvingade fram ett omval. I det provar AKP en ny strategi och har helt avlägsnat Erdogans ansikte från valpropagandan.
På ett torg i stadsdelen Sultangazi i nordvästra Istanbul klättrar Imamoglu upp på taket på en av CHP:s vita kampanjbussar.
– Den 31 mars höll vi val och jag vann det! Men de har inte agerat enligt lag och rättvisa, de har ignorerat nationens vilja. Alla sexton miljoner Istanbulbor har fallit offer för en handfull människors egna intressen. Men tillsammans ska vi stoppa förtrycket av demokratin!
Nedanför honom jublar en folkmassa med flaggviftande sympatisörer, som har fyllt upp nästan hela torget. Under veckorna inför omvalet har Imamoglu varit ute på en intensiv kampanjturné i Istanbul, ofta med flera framträdanden på samma dag.
Det oberoende civilsamhället i Turkiet såg ogiltigförklarandet av valresultatet i Istanbul som den sista spiken i kistan för landets demokrati. Det visade svart på vitt hur långt Erdogan är beredd att gå för att behålla makten – och Istanbul är den viktigaste platsen i hela landet. Det är Turkiets största stad och största ekonomiska centrum. AKP har styrt Istanbul ända sedan 1994 när Erdogan själv blev borgmästare där, och staden har tjänat som en kassako för AKP.
Vill se transparens
Imamoglu går nu precis som i mars till val på löften om att stoppa AKP:s korruption och att skapa transparens i politiken. Det sista har han redan gått i bräschen för genom att offentligt livesända kommunfullmäktigesammanträden han deltagit i.
– AKP har distanserat sig från folket, de har drunknat i sin egen arrogans och de lyssnar inte på medborgarna. Men den här brodern kommer inte att styra Istanbul med hjälp av sin svärson, ropar Imamoglu från busstaket, och hänvisar till att Erdogan har gjort sin egen svärson till landets finansminister.
Turkiets ekonomi ligger i ruiner. Likaså det demokratiska system som en gång i tiden väckte stort hopp i omvärlden, men som misshandlats till oigenkännlighet av Erdogans massfängslanden, nedstängningar av medier och politisering av statsapparaten. Men trots det finns det ett oväntat stort hopp hos Imamoglus sympatisörer.
– Jag tror att Imamoglu kommer vinna valet igen! Vi är många i Istanbul som har det mycket svårt med ekonomin nu. Våra ungdomar är arbetslösa. Och AKP som har styrt här i en hel generation har inte löst dessa problem, säger en medelålders kvinna i folkmassan.
Hon vill inte uppge sitt namn. Inte vara med på bild heller. Nu som tidigare finns det en oro hos somliga om att uttalanden i utländska medier kan leda till repressalier. Men kritiken om den usla ekonomin delar hon med väldigt många andra väljare, även i det som tidigare varit AKP:s traditionella stödbaser. Det har lett till ett dramatisk tapp av väljare och till en växande oro inom AKP.
Prokurder får nyckelroll
Men i Istanbul spelar även den kurdiska frågan en avgörande roll. Enligt en undersökning som New York Times refererar till valde 300 000 Istanbulkurder som vanligtvis röstar på AKP, att gå till ett annat parti i lokalvalet. AKP:s allians med det ultranationalistiska, turkchauvinistiska partiet MHP anses vara en avgörande faktor. Imamoglu vann valet i mars med en marginal om bara 13 000 röster. Detta har gjort att det prokurdiska oppositionspartiet HDP har fått en nyckelroll, och även de kampanjar i Istanbul för att få så många kurder som möjligt att rösta på Imamoglu. Det är av rent strategiska skäl, förklarar HDP:s utrikespolitiske talesperson Hisyar Özsoy.
– Vi stödjer inte CHP och vi stödjer inte ens Imamoglu. Vi röstar för en kandidat som är emot AKP:s och MHP:s koalition. Vi tror att en kollaps för dem i omvalet i Istanbul kan leda till att koalitionen spricker, och det kan öppna upp för en ny politisk dynamik i Turkiet.
I likhet med flera mindre partier har HDP avstått från att nominera en egen kandidat i valet, för att gynna Imamoglu. Men Hisyar Özsoy betonar att man fortfarande följer sin egen agenda. HDP hoppas att en förlust för AKP och dess allianspartner MHP i Istanbul kan leda till tidigarelagda nationella val, och kanske även leda till en debatt om hela det exekutiva, auktoritära presidentsystem som Erdogan har infört.
– Valresultatet kommer inte bara att kännas av i Istanbul, utan det kommer att leda till en diskussion om vem som är bäst lämpad att styra hela landet. Så på sätt och vis bevittnar vi nu början på en politisk vändpunkt i Turkiet.
