Utrikes.

2019-11-09 09:00
  • Antalet gränsmurar ökade något de första tio åren efter Berlinmurens fall, från 13 stycken 1991 till 20 stycken år 2001. Därefter exploderade antalet, till 70 i dag, och muren har därmed gjort en återkomst som politiskt instrument.
    Antalet gränsmurar ökade något de första tio åren efter Berlinmurens fall, från 13 stycken 1991 till 20 stycken år 2001. Därefter exploderade antalet, till 70 i dag, och muren har därmed gjort en återkomst som politiskt instrument.
  • Foto: Matt York
  • En av de murar som tillkommit det senaste decenniet har byggts av Israel längs hela gränsen mot Egypten – de 245 kilometrarna från Rafah till Eilat.  Foto: TT
    En av de murar som tillkommit det senaste decenniet har byggts av Israel längs hela gränsen mot Egypten – de 245 kilometrarna från Rafah till Eilat.
  • Elisabet Vallet är en av världens främsta experter på politiska gränser. Hon arbetar på universitetet UQAM i Montreal, Kanada. Foto: Sylvain Legare
    Elisabet Vallet är en av världens främsta experter på politiska gränser. Hon arbetar på universitetet UQAM i Montreal, Kanada.
  • Foto: Rebecca Blackwell
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Varför byggs det fler murar nu?

När Berlinmuren föll för 30 år sedan fanns 15 gränsmurar runt om i världen. I takt med globaliseringen har de blivit allt fler. I dag finns det 70 stycken och antalet ökar snabbt.

Antalet betongblock, stängsel, taggtrådar, värmekameror, strålkastare och beväpnade vakter längs världens statsgränser har ökat dramatiskt de senaste decennierna. Samtidigt som tullar och handelshinder har avskaffats och ekonomin globaliserats så har andra hinder byggts.

Förutom de kanske mest kända murarna, mellan USA och Mexiko och mellan Israel och Palestina, så dyker det upp nya barriärer lite här och där i världen. I Sydamerika bygger Ecuador en fyra meter hög betongmur längs gränsen mot Peru. I Afrika byggs en mur mellan Somalia och Kenya, till en kostnad av 29 miljoner kronor per kilometer. Litauen bygger en mur längs gränsen mot den ryska enklaven Kaliningrad och i Kina har president Xi Jinping föreslagit att en järnmur ska byggas runt Xinjiang-regionen i västra delen av landet, en region som i huvudsak befolkas av muslimer.

Den kanadensiska forskaren Elisabeth Vallet, chef för geopolitiska institutionen på Quebecs universitet i Montreal, menar till och med att ”muren har blivit den nya standarden för internationella relationer.” Hennes forskargrupp har sammanställt en lista över alla de murar, och beständigt fästa stängsel, som i dag finns mellan stater. På listan finns 70 stycken som kan bekräftas.

– Men den är på väg att bli betydligt längre, vi dokumenterar nya löpande, säger Elisabeth Vallet till ETC.

Byggs av olika skäl

En del barriärer har byggts för att etablera gränser, såsom den som delar Cyperns huvudstad Nicosia i två, den som delar upp Kashmir mellan Indien och Pakistan eller den mellan Nord- och Sydkorea, som troligtvis är den tyngst beväpnade i världen.

Andra murar har byggts med det uttalade syftet att förhindra smuggling av sådant som vapen, människor och droger och för att förhindra för terrorister och organiserad brottslighet att röra sig, såsom mellan Tajikistan och Uzbekistan i Ferganadalen. Majoriteten av murarna har dock byggts för att förhindra irreguljär migration, något som också delvis gäller även för de murar som i första hand byggts med andra motiv.

Dessa murar, som ska stoppa migranter, återfinns bland annat i Östeuropa, såsom mellan Ungern och Serbien, i de spanska enklaverna i Afrika och mellan USA och Mexiko.

Reaktion mot globaliseringen

Elisabeth Vallet, som är en av världens främsta forskare på frågor om statsgränser, menar att ökningen av antalet murar i första hand kan ses som en ”motreaktion på globaliseringen.” Detta delvis eftersom en mur kan fungera som en symbol för att inrikespolitiken prioriteras över kontakterna med omvärlden.

– En mur förenklar världen. ”Vi” blir referenspunkten, ”dem” är resten, något som är främmande och som blir än mer främmande eftersom muren delar ännu mer, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

De murar som har byggts för att skydda den rika världen från den fattiga kallar hon för ”a great wall of globalization.” Detta delvis eftersom en mur är ett så konkret sätt för en stat att markera sin suveränitet och för att den ger inte bara en känsla av säkerhet utan också en känsla av samhörighet.

– När människor känner att de tappar greppet om sitt samhälle, liv, arbete och värderingar, sådant som påskyndas under globalisering, är en mur något som är tänkt att bevara det rådande och en ”guldålder”. Att bygga murar är väldigt symboliskt. Det är ett politiskt verktyg som är enkelt att marknadsföra för en populistisk kandidat och som också är någonting som kan visas upp rent fysiskt, människor kan se att regeringen gör någonting, säger hon.

”Politisk teater”

När den amerikanske presidenten Donald Trump berättade att USA skulle bygga ut muren mot Mexiko refererade han till just Elisabeth Vallets forskning, för att bevisa att murar fungerar. Han skrev på Twitter att ”Över 800 brittiska mil {1287 kilometer} av murar har byggts i Europa bara sedan 2015. De har alla varit 100% lyckade.”

Problemet är bara att Elisabeth Vallet sågar hans idéer rakt av och menar att Trump har gjort grova feltolkningar av hennes forskningsresultat.

– Att bygga murar är som att sätta plåster på ett brutet ben. Det är politisk teater, säger hon till ETC och fortsätter:

– När regeringar bygger murar i stället för att använda diplomati och utrikespolitiska verktyg, sådant som faktiskt är nyckeln till att lösa de problem som är tänkta att lösas, använder de inte bara en hammare som är för kort, de slår även på fel spik. För att hantera exempelvis massmigration, som vi förvisso inte har sett ännu, måste roten till migrationen hanteras, det vill säga sådant som klimatförändringar och osäkerhet i ursprungsländerna, konstaterar hon.

Botar inte ens symptomen

Av forskningen om statsgränser framgår nämligen att en mur sällan löser de problem som är tänkta att lösas. Problemen förflyttas endast i tid och rum och de människor och varor som är tänkta att stoppas hittar ofta andra vägar.

– Det som händer är i regel att de som vill komma förbi muren i stället använder tunnlar, ramper,  katapulter, drönare eller tar sig in via grannländerna eller närmaste öppning. Murar skapar också en marknad för maffian och organiserad brottslighet som kan smuggla saker och människor. Exempelvis kommer den största andelen droger från USA till Mexiko via de reguljära gränspassagerna, säger Elisabeth Vallet.

Andra problem med att bygga meterhöga väggar rakt igenom naturlandskap är att ekosystem förstörs, att lokalsamhällen riskerar att splittras och att de som bor omkring öppningarna påverkas av att organiserad brottslighet etablerar sig där.

– Dessutom är murarna extremt dyra att konstruera, det är som att bygga gigantiska motorvägar som behöver underhållas årligen, säger Elisabeth Vallet 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom nyhetsmagasinet ETC till din mejl varje fredag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Världens gränsmurar 2019

Några av världens 70 gränser som i dag helt eller delvis har murar eller fastgjutna stängsel längs sina gränser. Det byggande landet nämns först.

Sydafrika — Zimbabwe

Algeriet — Libyen

Argentina — Paraguay

Ecuador — Peru

Hong Kong — Kina

Kazakhstan — Uzbekistan

Thailand — Kambodia

Österrike — Italien

Bulgarien — Turkiet

Grekland — Turkiet

Ungern — Rumänien

Nordmakedonien — Grekland

Ukraina — Ryssland

Saudiarabien — Irak

Förenade Arabemiraten — Saudiarabien

Israel — Egypten

Israel — Libanon

Israel — Jordanien

Turkiet — Syrien

Turkiet — Iran

Indien — Pakistan

Indien — Bangladesh

Källa:  Elisabeth Vallet & Team, University of Quebec at Montreal.

Koreahalvön delad i två

Soldater från Sydkorea patrullerar längs stängslet i Paju, nära gränsen till Nordkorea den 10 januari i år. Gränsen går längs den 38:e bredgraden – den stilleståndslinje som drogs efter kriget 1953. Sydkoreas huvudstad Seoul ligger bara 50 kilometer från gränsen.

Nicosia uppdelad

En cypriotisk soldat vid en vaktpost nära FN:s buffertzon (gröna linje) som skiljer grekcypriotiska områden från turkcypriotiska i Cyperns huvudstad Nicosia.

Ett uppdelat Kashmir

Indiska soldater patrullerar längs taggtrådsstängslet i Silikot, som delar upp det omstridda området Kashmir mellan Indien och Pakistan. Anklagelser om att den ena sidan har dödat soldater från den andra har skapat spänningar mellan de två kärnvapenmakterna.

EU:s yttre gräns

Den spanska enklaven Melilla gränsar mot Marocko och är EU:s yttre gräns. Den 30 augusti i år försökte 290 flyktingar att ta sig över stängslet, som bevakas av tungt beväpnade vakter. Av dem lyckades 150, medan 90 arresterades och sex skadades.

Orbans barriär

År 2015 byggde Ungern ett stängsel längs gränsen mot Serbien. Här patrullerar en polis med sin hund gränsen nära Roszke, 180 kilometer sydöst om Budapest. Ungerns regering, ledd av Viktor Orban, säger att stängslet ska stoppa migranter från att ta sig till Europa.

Nio meter hög mur i USA

USA bygger ut muren mot Mexiko. På bilden sker bygget längs Colorado River den 10 september i år, en sträcka som började byggas efter att militärhögkvarteret Pentagon ställt in flera pågående projekt för att kunna finansiera den. På denna del är muren nio meter hög. Andra delar av den över 3000 km långa gränsen täcks av stängsel och vissa delar har endast ”digitala barriärer”, såsom övervakningskameror och sensorer som är kopplade till gränspolisen.

Israels mur på Västbanken

Barriären, som delvis består av åtta meter höga betongmurar, delvis av stängsel och djupa diken, började byggas år 2002. Den är 720 kilometer lång och har huvudsakligen byggts på ockuperat palestinskt territorium.