Corona

Vårdkris gör Grekland illa rustat för corona

Publicerad 30 april, 2020

I början av april protesterade anställda mot neddragningarna inom sjukvården. Bild: Bild: Petros Giannakouris/AP

Dagens ETC

Nu syns konsekvenserna av de nedskärningar som Grekland tvingades till efter senaste finanskrisen. Sjukvården fungerar bara för greker som har pengar. – Verkligheten är att den har smulats sönder under flera års tid, säger Marie Struthers, Europachef på Amnesty.

Gunnar Wesslén

Text

Den grekiska åtstramningspolitiken inleddes 2010, två år efter finanskrisen. Den offentliga sektorn skars ner med 32 procent och utgifterna för hälso- och sjukvården slaktades med 43 procent mellan 2009 och 2017. För att få nödlånen från EU tvingades man till hårda nedskärningar av alla offentliga uppgifter.

Många ansåg också att kraven på nedskärningar var kontraproduktiva och fördjupade krisen istället för att peka mot en lösning. Detta var en motsättning till och med mellan olika kreditgivare där Världsbanken och Internationella valutafonden (IMO) förespråkade mindre nedskärningar än Europeiska centralbanken och EU-länderna, som i hög grad ville försvara sina egna banker som hade stora lån till Grekland.