Dokument/utrikes.

2020-08-30 15:15
  • Under många år har Ryssland systematiskt dopat sina idrottare. Längdskidåkaren Evgenia Shapovalova fälldes efter Sotji-OS och höjdhopparen Danil Lysenko riskerar lång avstängning efter att ha uteblivit från flera dopingkontroller.  Bild: David Goldman /ap, mattdunham/ap och Matthias Schrader/ap
    Under många år har Ryssland systematiskt dopat sina idrottare. Längdskidåkaren Evgenia Shapovalova fälldes efter Sotji-OS och höjdhopparen Danil Lysenko riskerar lång avstängning efter att ha uteblivit från flera dopingkontroller.
  • I vinter-OS 2018 fick vissa idrottare från Ryssland tävla, men då under neutral flagg. Här firar herrarnas hockeylag guldet.  Bild: Jae C. Hong
    I vinter-OS 2018 fick vissa idrottare från Ryssland tävla, men då under neutral flagg. Här firar herrarnas hockeylag guldet. 
  • Vladimir Putin på läktaren under avslutningsceremonin i Sotji-OS 2014.   Bild: David Goldman/AP
    Vladimir Putin på läktaren under avslutningsceremonin i Sotji-OS 2014.
  • Grigorij Rodtjenkov fruktar för sitt liv och vill inte visa sitt ansikte. Foto: AP
    Grigorij Rodtjenkov fruktar för sitt liv och vill inte visa sitt ansikte.
  • Under vinter-os 2014, på hemmaplan i Sotji, lyckades Ryssland manipulera dopingproverna. Foto: Lee Jin-Man/AP
    Under vinter-os 2014, på hemmaplan i Sotji, lyckades Ryssland manipulera dopingproverna.
Puffetikett
Dagens ETC

Var hjärnan i ryska dopningskandalen – nu berättar han allt

Han var inte bara en kugge. Nej, Grigorij Rodtjenkov var själva hjärnan bakom den ryska dopningskandal som kulminerade med Kremls enorma propagandasatsning på Sotji-OS. Men till sist valde han att berätta allt, tvingades fly och lever nu på hemlig ort i USA.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Jag är lite nervös, förlossningsstress, säger han.

Trots att det är omöjligt att se går det ändå att ana ett leende under hans förklädnad.

Den ursprungliga begäran var att intervjun skulle genomföras endast via ljudlänk men halvvägs igenom ber Grigorij Rodtjenkov om att kameran ska slås på: ”Får jag se dig?” Och där är han, mannen som beskrivs som hjärnan bakom det som kan vara den största skandalen i idrottshistorien.

Han sitter framför en enkel vit bakgrund, iklädd en rutig skjorta, mörka glasögon och balaklava. Rodtjenkov befinner sig på hemlig ort i USA och intervjun kan genomföras först efter att ett antal strikta säkerhetsåtgärder har vidtagits. Platsen är så hemlig att den är okänd även för hans advokat, Jim Walden, som har sagt: ”De vill desperat tysta honom.” Med ”de” menas ryska myndigheter och den ”förlossningsstress” som Rodtjenkov hänvisar till gäller faktiskt en bok.

”The Rodchenkov Affair – How I Brought Down Putins Secret Doping Empire” (på svenska: Rodtjenkov-affären: Berättelsen om hur jag raserade Putins hemliga dopningimperium) publicerades förra månaden och beskriver i detalj en helt otrolig livshistoria, som rör sig från beskrivningar av hur Rodtjenkovs mamma injicerade steroider i hans skinka när han var en medeldistanslöpare på uppgång i Sovjetunionen, till uppdraget som chef för Moskvas antidopningcenter efter studier i kemi.

Vissa av avsnitten är nästan svåra att tro på.

Säkerhetstjänsten inblandad

Rodtjenkov ska ha gjort ett självmordsförsök 2011 när han blev föremål för en undersökning av Rysslands narkotikakontrollmyndighet – ”jag högg mig i hjärtat med en kökskniv medan jag låg i badkaret” – men han anser att hans kunskap om dopning i slutändan visade sig vara så ovärderlig att utredningen lades ner.

Ett annat avsnitt rör den prestationshöjande cocktail som han tog fram, en kombination av metenolon, trenbolon och oxandrolon, som fick namnet ”Hertiginnan”. Alltsammans löstes sedan upp i Chivas Regal-whisky, för att säkerställa att de mest detekterbara steroiderna inte skulle framträda vid ett eventuellt dopningprov.

Sedan kom den ökända operationen vid OS i Sotji 2014 då positiva prover från ryska idrottare forslades genom ett dolt mushål från rum 125 till rum 124 i antidopninglaboratoriet, vilket Rodtjenkov avslöjade. Rum 124 var utom synhåll för kameror och enligt Rodtjenkov ersatte där en medlem av den ryska säkerhetstjänsten som var utklädd till rörmokare de positiva proverna med rena, förberedda prover.

Nyckeln till hela operationen låg i lösningen för att öppna de manipuleringssäkra behållarna, som var utrustade med låsfjädrar och räfflade metallringar, utan att lämna några tydliga spår. Rodtjenkov beskriver det i efterhand som ett ”genialt” genombrott, att likna med ”kärnklyvning av atomer”. Planen fungerade initialt. Ryssland toppade medaljkurvan och ett ögonblick av enorm nationell stolthet säkerställdes. Avsnittet i Rodtjenkovs bok som beskriver denna episod har fått den talande titeln ”Trollkarl”.

Kreml kallar det förtal

Rysslands president Vladimir Putin har senare använt andra adjektiv i sin beskrivning av Rodtjenkov, såsom ”dumbom” och ”idiot”, och anklagelser om att landets dopningprogram dikterades av Kreml har avvisats som ”förtal”. Putin har också förnekat att han skulle ha instruerat tjänstemän att leverera seger.

Den så kallade McLaren-utredningen, som beställdes av World Anti-Dopning Agency (den internationella antidopningbyrån, förkortat Wada), beskrev en ”institutionaliserad dopningkonspiration och mörkläggning” och sa att mer än 1 000 ryska olympiska och paralympiska idrottare gynnades av manipuleringar av prover. Utredningen fann bland annat repor och märken på insidan av behållarnas lock tillhörande tolv ryska OS-medaljörer.

Fick hjälp av filmare

År 2015 fattade Rodtjenkov det svåra beslutet att fly från Ryssland, med hjälp av den amerikanska filmskaparen Bryan Fogel. Då hade anklagelser och bevisning gällande rysk dopning nått en kritisk punkt.

– Jag insåg att mitt huvud innehöll hemligheter av en otrolig kaliber – en tsunami, menar Rodtjenkov och säger att han fick höra: ”Du vet för mycket och du befinner dig i en enorm, enorm fara.”

De plötsliga dödsfallen gällande två tidigare chefer för den ryska antidopningbyrån (Rusada), Vyacheslav Sinev och Nikita Kamaev, som inträffade i februari 2016 övertygade honom om att hans hastiga försvinnande var rätt drag.

– Jag litade på mitt hjärta, säger han.

– När mina vänner berättade om hot mot mitt liv var det inte orden som avgjorde, det var sättet de sa det på. Det var extremt övertygande. Jag gjorde allt för att fly och bestämde mig sedan mig för att säga sanningen.

Rodtjenkovs avslöjanden kablades ut i Fogels film ”Icarus” 2017, som vann en Oscar för bästa dokumentär.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”Absolut totalförbud”

Hur ser Rodtjenkovs vardag ut nuförtiden?

– Jag lagar mat, jag skriver på datorn – mitt liv är annorlunda men på ett bra sätt, säger han.

– När jag var chef (för Moskva-laboratoriet) var dagarna oändliga. Jag körde hem i mörkret vid 23-tiden och vaknade klockan 06.00 för att vara på jobbet klockan 07.00 igen. Det var totalt hektiskt och nervöst. I USA kan jag sova och organisera dagen själv. Jag har en balans – äter gott, dricker bra. Inga problem.

Han följer uppenbarligen också noggrant vad som händer. Han säger att Rysslands beteende efter Sotji-skandalen ”visar att landet inte lärt sig någonting överhuvudtaget”. Även Wada karakteriserade Rusada som omedgörligt baserat på fifflande med labbdata som överlämnades till utredningen. Ryssland är nu avstängt från stora internationella tävlingar men idrottare som bevisar sin oskuld kan tävla under en neutral flagga under nästa års olympiska spel. Rodtjenkov förespråkar dock istället ett ”absolut totalförbud”. Ryssland har bestridit Wadas dom och det som Rodtjenkov kallar ett ”oändligt krig” kommer att flytta vidare till nästa slagfält, då en överklagan gjorts till idrottens skiljedomstol Cas.

Hänger ihop med demokratibrist

Men vad gäller då för andra länder?

Till exempel Storbritannien gick trots allt från ett olympiskt guld 1996 till 27 olympiska guld 2016. Det sista var åtta fler än Ryssland, ett land med 144 miljoner invånare vars dopningproblem har blivit så tydligt exponerat.

– Jag skulle ju kunna gratulera Storbritannien för en sådan enorm utveckling och jag försöker tro att det är helt rent, transparent, inga tvivel, inga regelöverträdelser, men jag är alltid misstänksam när människor får guldmedaljer i idrotter såsom friidrott, cykling, rodd, säger Rodtjenkov.

– Jag har några misstankar om en brittisk idrottare i synnerhet, men ... Jag vill inte uppge några namn eftersom jag fortfarande utreds av domstolen i New York.

Rodtjenkov säger sedan att Ryssland utgör ett ”unikt fall som jag inte tror kan upprepas” eftersom ”det var toppstyrt, kontrollerat av mycket högutbildade experter, utan ekonomiska begränsningar”. Han anser att det finns ett samband mellan problem med dopning i ett land och graden av pressfrihet och korruption, och att det globala indexet för korruption och pressfrihet kan vara en indikation även för dopning. Han påpekar att Ryssland och Kenya är länder där det har förekommit ett flertal antidopningöverträdelser och att bägge länderna har låga värden på båda dessa skalor.

– Det (dopning) är bara ett av symptomen, säger han.

Värst på 80-talet

Rodtjenkov har inte heller någon illusion om att dopning är ett nytt fenomen. Även om Rodtjenkovs bok berör den gamla Sovjet-eran och parallellt riktar nya, separata anklagelser mot Ben Johnson och OS i Los Angeles 1984, finns det ännu mer som han vill berätta om.

– Det här är inte min sista bok – jag har många detaljer kvar om Sovjet – jag minns, dag för dag, vad som hände från 1985, säger han.

– Under den tiden, i början av 80-talet, hade vi allt ... vad vi än behövde. Amerikaner började använda tio gånger mer än sovjeter. Det fanns ingen rädsla för att bli upptäckt.

Han menar att dopningkontroller förbättrades kontinuerligt efter att dessa infördes 1976 men att användandet av mänskligt tillväxthormon och epo (en av de vanligaste formerna av bloddopning) på 90-talet innebar att idrotten återigen fick tillbringa år med att försöka komma ikapp oupptäckbara ämnen.

Den så kallade Rodtjenkovlagen antogs enhälligt i det amerikanska representanthuset 2019 och innebär att ”lämpliga straffrättsliga påföljder och civila sanktioner för internationella dopningbedrägerier” ska vidtas. Detta innebär till exempel att idrottare skulle kunna stämma och få skadestånd från de individer som har begått bedrägeri i samband med tävlingar. Sanktionerna kan omfatta böter på upp till nästan tio miljoner kronor och tio års fängelse.

Wada är emot tilltaget men Rodtjenkov menar att det är ett ”absolut måste”. Han argumenterar också passionerat för en större flexibilitet.

– Ett positivt resultat inom bågskytte är ett oavsiktligt fall, säger han.

– Det handlar om vårdslöshet och man kan inte behandla sådana överträdelser på samma sätt som med maratonlöpning. Det är dumt. Wada vill behandla varje sport och varje land på samma sätt, men de är olika – de skiljer sig förvånansvärt mycket åt. Det bör heller inte vara shejker eller lorder som styr inom idrotten, utan ledningen borde ligga så nära idrottare som möjligt. Idrottare, även om de är dopade, är offer för detta system.

Känsligt med familjen

Rodtjenkov sluter sig endast en gång under intervjun och det är när hans familj kommer på tal, frun Veronika och barnen Vasily och Marina. De har inte setts på nära fem år och trots att hans bok förmedlar en optimism i form av citat som ”jag är säker på att detta inte kommer att vara för evigt”  är familjen helt enkelt ett för smärtsamt ämne.

– Var min vän, säger han och föreslår ett annat ämne.

Ångrar han den väg han valt?

– Alternativet var en grav, säger han. Jag är glad över att överleva, att ha flytt från en grav.

Läs vidare på nästa sida: Systematisk dopning  – när staten vill ha ständigt medaljregn

Visselblåsaren som kullkastade Kremls planer

Grigorij Rodtjenkov, före detta chef för antidopningslaboratoriet i Moskva, har avslöjat systematisk dopning i Ryssland, där politik och säkerhetstjänst verkat för att landets idrottare ska vinnare stora tävlingar – bokstavligen med alla medel.

Det här har fått till följd att ryska atleter diskvalificerats och tvingats lämna tillbaka sina medaljer. Det handlar om samtliga som placerade sig högt i OS i Sotji år 2014.

Dessutom fick ryssar vare med i efterföljande OS bara om de accepterade att tävla under neutral flagg.

Den så kallade McLaren-rapporten har tidigare avslöjat rysk dopning mellan 2011 och 2015. Rodtjenkov hävdar dock att dopningsprogrammet inom många idrotter pågått ”sedan decennier.