Utrikes.

2017-04-02 13:11
  • Bild: Alexei Druzhinin/Andrew Harnik/TT
  • Kristina Kappelin.
    Kristina Kappelin.
  • Ester Pollack.
    Ester Pollack.
  • Bild: Gregorio Borgia/TT
  • Det är synd att många medier så okritiskt ger Donald Trump så mycket utrymme, säger Ester Pollack. Bild: Pablo Martinez Monsivais/TT
    Det är synd att många medier så okritiskt ger Donald Trump så mycket utrymme, säger Ester Pollack.

Vad kan medierna lära av Berlusconi?

Donald Trump hårdbevakas av media. Hans intåg i politiken har lett till förvirring bland journalister. Trots konstant bevakning verkar det vara han som har kontrollen över rapporteringen. Men kanske kan mediebranschen lära sig något genom att blicka tillbaka på en tidigare ledare – också Silvio Berlusconi medförde stora utmaningar för media.

Stenrika företagsledare som tagit sig upp i den politiska toppen. De har delat upp befolkningen i två läger – de som hatar dem och de som älskar dem. Likheterna mellan Donald T rump och Silvio Berlusconi sträcker sig längre än till deras konservativa politik, luftiga frisyr och ovanligt orange hudton. Också deras relation till media har tydliga beröringspunkter.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Gällande både Silvio Berlusconi och Donald Trump har media från början varit väldigt kritisk och ofta haft en väldigt raljerande ton kring dem. Det har varit en hel del lyteskomik om deras utseende till exempel, säger Kristina Kappelin, SVT-korrespondent i Rom.

Hån och karikatyrer hindrade varken Silvio Berlusconi eller Donald Trump från att gå hela vägen till den politiska toppen. Tvärtom, finns det de som menar att en häcklande ton har genererat fler sympatisörer för både Donald Trump och Silvio Berlusconi.

– När de väl har vunnit så har media försökt byta taktik och ta fram hårda fakta om dem och deras politik, men då har det varit för sent. De har redan visat att man tagit ställning, och på så vis förstört det för sig själv när det kommer till att försöka vinna förtroende, säger Kristina Kappelin.

Donald Trump och Silvio Berlusconi. Välklädda män som valts till sina positioner under demokratiska omständigheter. Omstridda ledare som fått omvärlden att frenetiskt klia sig i huvudet och gång på gång ställa samma fråga – hur kunde de välja honom?

2010 gjorde Kristina Kappelin ett försök att besvara den frågan gällande Italiens forne ledare i sin bok Silvio Berlusconi – italienaren. Hon har varit verksam i Silvio Berlusconis hemland sedan 1984, och rapporterat från landet innan, under och efter Silvio Berlusconis tid vid makten.

Precis som när det stod klart att Donald Trump vunnit det amerikanska presidentvalet förde Silvio Berlusconis valseger 1994 med sig starka reaktioner.

– Det blev en väldigt obehaglig stämning. Man ska komma ihåg att minst 50 procent av den italienska befolkningen knappt klarade av att se karln. Samhället delades rakt av och in i två sidor. I 19 år kretsade allt runt Silvio Berlusconi. Det blev fullständigt absurt, säger hon.

Det Kristina Kappelin beskriver om Silvio Berlusconi kan med enkelhet appliceras på bevakningen kring Donald Trump. En skillnad mellan honom och Silvio Berlusconi är dock att Silvio Berlusconi faktiskt ägde flera av nyhetskanalerna. Tre av sex stora tv-kanaler i Italien tillhör fortfarande honom själv. Samtidigt är Italien ett land där tv är den huvudsakliga källan till information för en väldigt stor del av befolkningen, vilket naturligtvis påverkade befolkningens bild av honom under hans tid som premiärminister.

Ester Pollack är docent i journalistik vid Stockholms universitet, och har bland annat forskat om politiska skandaler. Hon menar att Donald Trump och Silvio Berlusconi båda har varit skickliga på att använda sig av media för att stärka bilden av sig själva, men de har gjort det på olika sätt.

– Deras populistiska ledarskap har stora likheter i hur de har utnyttjat medier som nått många människor. De har varit aktiva i olika eror, men Donald Trump använder Twitter och sociala medier på ungefär samma sätt som Silvio Berlusconi använde sig av tv, säger hon. Han är specialist på att provocera, och det leder till att han får ett stort genomslag också i etablerade medier, säger hon.

Även om den amerikanska presidenten inte äger några mediebolag så har han haft starkt stöd av flera kanaler, som högerorienterade Fox News och högerpopulistiska radiokanaler med många lyssnare.

– Han äger inte några medier men når genom sitt twittrande både direkt och indirekt ut till sitt väljarunderlag. Man får också komma ihåg att New York Times och andra etablerade elitmedier bara når fram till en mycket begränsad del av befolkningen. Många ser på tv, men snarare på talkshows och underhållning.

Både Donald Trump och Silvio Berlusconi har tagit upp kampen mot journalister som inte rapporterar på ett sätt de känner sig nöjda med. Donald Trump genom att hävda att rapporteringen är falsk och att media gått samman för att motarbeta honom.

– Det har fått ett visst genomslag hos många amerikaner som sällan läser nyheter och saknar tillit till de etablerade medierna på den amerikanska östkusten. Det gör människor mer och mer osäkra. Men samtidigt får Donald Trumps framfart också till följd att en opposition för en oberoende och seriös journalistik mobiliseras. Insikten om hur betydelsefull en sådan är växer, och också vikten av att skapa ett förtroende för den journalistiken. Det är väsentligt i dessa tider, säger Ester Pollack.

På Silvio Berlusconis storhetstid var det inte ovanligt att italienska journalister som kritiserade honom och hans parti hotades av stämning. Dessutom pågick det diskussioner om att journalisternas frihet skulle begränsas ytterligare – detta i ett land där en stor del av medierna redan kontrolleras av politiska partier och företag och där journalister därför redan till en viss mån styrdes av politiska och ekonomiska intressen.

– Det kan låta fånigt, men jag kommer ihåg att man nästan gick och viskade för att det gick så mycket rykten om att det man sa som journalist kunde vara avlyssnat. Det var naturligtvis inte så att jag verkligen trodde att jag var det, men det hade skapats en sådan stämning i samhället. Det var ingen rolig tid, säger Kristina Kappelin.

Samtidigt är hennes bild att Silvio Berlusconi var väldigt mån om att bli omtyckt – han ville att alla skulle tycka om honom. Det menar hon är en stor skillnad jämfört med hur Donald Trump beter sig.

– Jag tror att de är väldigt olika psykologiskt. Silvio Berlusconi var trots allt vänlig i sin ton. Donald Trump verkar ju nästan vilja ha fiender, han har ett helt annan typ av beteende. Jämfört med honom framstår Silvio Berlusconi nästan som en glad och positiv populist. Han log och sa ”heja Italien”. Men en sak de har gemensamt i sitt sätt är att de vill styra respektive land som ett gigantiskt företag. Det var ett tänk som blev en katastrof för Italiens ekonomi, säger hon.

Trots att de båda sitter på stora förmögenheter har Donald Trump och Silvio Berlusconi framställt sig som ”män av folket”, och de har båda kommit undan med ageranden som på pappret ser ut att kunna stjälpa vilken politisk karriär som helst. Silvio Berlusconi s väg kantades av sexskandaler och misstankar om ekonomisk brottslighet, vilket han till slut också dömdes för. Men in i det längsta hävdade han själv att han var utsatt för en juridisk statskupp.

Även om tidningarna rapporterade om Silvio Berlusconis olika förehavanden så lyckades han behålla sin position. Han blev till och med omvald två gånger och höll sig kvar i det politiska toppskiktet i nitton år. Kristina Kappelin har hamnat i många samtal där hon fått frågan om hur detta kunde vara möjligt.

– Det handlar om att se det i sin kontext. Silvio Berlusconi hade inte varit långlivad inom politiken i Sverige. Men det beror också på att vi har ett annat slags förtroende för rättsväsendet. Silvio Berlusconi hade kommit till makten strax efter en korruptionsskandal, och folk tyckte att han skulle bli lämnad i fred på sin fritid. Han själv sa att han var utsatt för en komplott och världens mest förföljda person juridiskt sett. Man ville skilja på honom som politiker och som privatperson, så han kom undan med lite vad som helst, säger hon.

De båda välklädda männen ser alltså ut att ha fler gemensamma preferenser än när det gäller intensitet på solbränna och den högerorienterade politiken. Medieforskaren Ester Pollack ser stora likheter också bakom mekanismerna som gjort att Donald Trump nått hela vägen till Vita huset.

– Det finns en social och ekonomisk grund till missnöjet och ett utbrett missnöje med det politiska systemet. Man kan inte tala om de politiska partiernas sammanbrott på samma sätt som när det gällde Silvio Berlusconis framgångar, men Donald Trump har förmått utnyttja ett bristande förtroende för politiken och framställt sig som den store ledaren som kan skapa en ny ordning som påminner om en svunnen tid. Och en del av framgången är att han når ut till människor som inte nås av traditionella nyhetsmedier.

Att kalla Donald Trump skandalomsusad är en underdrift. Och precis som Kappelin menar angående Silvio Berlusconi säger Ester Pollack att Donald Trump aldrig skulle kunnat ta sig till den politiska toppen i Sverige.

– Men kanske är inte hans uppförande nödvändigtvis så himla upprörande för dem som sätter sitt hopp till honom, utan snarare ett tecken på en stor och oberoende man som gör vad han vill, säger hon.

Ända sedan långt innan den amerikanska valkampanjens början har Donald Trump varit hårdbevakad av medierna. Han har drygt 26 miljoner följare på Twitter, och hans uppdateringar får ständig uppmärksamhet, både av andra Twitteranvändare och av media. Ester Pollack tycker att det är dags för mediekanalerna att tänka om gällande bevakningen av den amerikanska presidenten.

– Han har ju ett stort inflytande över mediernas dagordning nu. Det rapporteras om varje tweet han gör. Det är synd att många medier så okritiskt ger honom så förbaskat mycket utrymme. Det är klart att det är viktigt att hålla koll, men att låta honom synas överallt hela tiden, det är kontraproduktivt, det är ju det han vill. Förhoppningsvis lugnar det ner sig lite nu, kanske börjar det sjunka in att det är bättre att förhålla sig en aning distanserad, säger hon.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Silvio Berlusconis uppgång och fall

Till att börja med var det som rik affärsman den forne premiärministern blev Silvio Berlusconi med det italienska folket. Hans affärer handlade om allt från sport till mediekoncerner.

Han var också aktiv i det konservativa partiet Forza Italia, och på 1990-talet blev det ordentlig fart på Silvio Berlusconis politiska karriär.

När det tidigare styret i Italien rasat samman på grund av flera korruptionsskandaler gick Forza Italia samman med partierna Lega Nord och Nationella alliansen. Tillsammans fick de majoritet i parlamentet.

Bara ett par månader senare valdes Silvio Berlusconi till premiärminister. Därefter var han högt uppsatt inom politiken fram till 2012 då han dömdes för skattebrott.