Det närmaste USA kommit att ta tag i problemen på nationell nivå är Donald Trumps presidentorder från den 15 juni om att förbjuda strypgrepp – så länge inte polisens liv är i fara. I ordern ingår också att det ska skapas en databas över poliser som anklagats för övervåld i tjänsten så att anmälningar inte ska kunna gömmas undan.
Många åsikter
Liknande regler och lagar, ofta mer långtgående än Trumps, har också införts av både delstater och städer.
Å andra sidan är de åtgärderna inget som ingår i de krav på en reformerad polis som ”defund”-rörelsen högljutt ropat efter.
– Kraven inom den rörelsen handlar i första hand om att fördela resurser annorlunda, om att polisen idag utför uppgifter de inte är tränade för, att pengar istället borde läggas för att komma åt roten till problemen genom att satsa olika sociala insatser, säger Merrick Tabor, statsvetare vid Stockholms universitet.
– Men de frågorna är mycket svårare att göra något åt eftersom polisen i USA framför allt är delstatlig eller lokal och diskussionerna därför måste ske på lokal nivå. Och det finns alldeles för många åsikter om vad som bör göras, säger han.
Teoretisk möjlighet
Därmed inte sagt att det inte är teoretiskt möjligt att tvinga fram åtminstone små förändringar orkestrerade på federal nivå. En sak som föreslagits och som förklaras av Tracey Meares i en artikel i The New Yorker är att skapa ett ackrediteringssystem på federal nivå där olika krav ställs på delstatliga myndigheter, i det här fallet polisen; krav som om de inte uppfylls kan leda till att federala anslag dras in.
Sannolikheten för att det skulle ske är förmodligen minimal. Alla diskussioner om att från federal nivå detaljstyra hur delstaterna använder sina medel är enligt Merrick Tabor minerad mark. Dessutom står också det gamla skyttegravskriget mellan demokrater och republikaner i vägen.
– Båda kamrarna i USA:s kongress, alltså senaten och representanthuset, måste godkänna lagändringar, men sedan kan alltid presidenten gå in med veto och stoppa de förslag som trots allt passerat. Kongressen har i sin tur möjlighet att ta sig förbi presidentens veto, men det måste röstas igenom med en tvåtredjedelsmajoritet, vilket kommer att vara svårt, säger han.
Finns det ens en teoretisk chans att något händer på federal nivå?
– Om republikanerna skulle börja prata om att begränsa polisens befogenheter nu inför valet skulle det skapa problem. Och Trump stöttar ju polisen vad de än gör, så jag har svårt att se att han skulle släppa förbi sådana lagar.
Omfördelning i New York
Trots spannet i åsikter om hur stora medel polisen ska få och vad de ska gå till har enskilda städer tagit vissa steg i riktning mot omfördelning av pengar till andra verksamheter än de polisiära.
I Los Angeles meddelade borgmästare Eric Garcetti i juni att han ville minska anslaget till polisen med motsvarande 1,3 miljarder kronor och istället satsa dessa på sociala initiativ. I San Francisco meddelade staden en dryg vecka senare sina planer att stoppa polisen från att rycka ut på vissa larm som inte direkt berörde misstänkta, kriminella handlingar och att istället låta andra yrkesgrupper ta sig an dessa. Och i slutet av juni klubbade New York igenom en minskning av anslagen till polisen med nästan nio miljarder kronor, pengar som borgmästare Bill de Blasio redan sagt att han vill lägga på sociala projekt.
Mordet på George Floyd
Trots att polisbrutalitet och strukturell rasism inom USA:s poliskår är ett välbekant problem var det i och med mordet på George Floyd i Minneapolis den 25 maj som frågan blev en akut, nationell angelägenhet.
Den 13 juni hade demonstrationer till stöd för Black Lives Matter-rörelsen hållits i över 2 000 amerikanska städer och internationellt i 60 länder. Flera människor har också dödats i demonstrationerna.
President Trump anses av många ha underblåst protesterna mot rasismen inom poliskåren genom att kalla Black Lives Matter-rörelsen för anarkister och terrorister.
”Defund the police”
Även om det är mer av ett slagord än en rörelse handlar kraven som ställs om att ta medel som idag går till polisen och istället lägga dem på bland annat sociala projekt, på utbildning, på hälso- och sjukvård, mental hälsa, på hemlösa och missbruk och för att motverka arbetslöshet.
Polisens uppdrag
Idag förväntas amerikansk polis rycka ut på uppdrag som inte bara rör misstänkt brottslighet, utan kan lika gärna handla om att avlägsna hemlösa, ta hand om psykiskt sjuka människor eller handskas med överdoser eller narkotikamissbruk, det vill säga situationer som få amerikanska poliser är tränade inför.
Det som poliser i stället tränas till är att ha en så kallad krigarmentalitet, som i princip går ut på att polisens egen säkerhet går före allt annat, vilket också är en av orsakerna till problemet med övervåld från polisens sida.
Därför har polisen i USA så stor makt
Grunden till varför det är så svårt att komma åt lagöverträdelser och korruption inom polisen hittas i den så kallade ”Law Enforcement Officers Bill of Rights” som trädde i kraft 1974.
Lagen syftade till att ge poliser ett betydligt mer långtgående skydd än andra statliga och delstatliga tjänstemän. Bland annat slår lagen fast att endast andra poliser, inte oberoende och utomstående utredare, får utreda misstankar om tjänstefel. I praktiken innebär lagen också att poliser kan dömas för tjänstefel eller andra brott och ändå behålla sitt jobb.
Lagen har i varierande form skrivits in i 16 olika amerikanska delstaters grundlagar men liknande skrivelser finns i en rad andra delstaters avtal med lokala polisfack.
