Presidentvalet i USA.

2020-01-29 09:50
Bernie Sanders, Joe Biden, Elizabeth Warren och Amy Klobuchar. Bilder: AP/TT
Bernie Sanders, Joe Biden, Elizabeth Warren och Amy Klobuchar.
Puffetikett
Dagens ETC

USA-valet 2020: Vem kan vinna över Trump?

12 kandidater återstår bland de som vill bli Demokraternas presidentkandidat. I den här genomgången har vi valt att fokusera på två kandidater som står längre till vänster, Elizabeth Warren och Bernie Sanders, samt två kandidater som står längre till höger i partiet, Joe Biden och Amy Klobuchar.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Migration

Trump

Donald Trump har sedan länge gjort det klart var han står när det gäller migration.

Murar byggs, familjer separeras och spärras in, andra utvisas i samband med razzior.

Demokraterna

Många demokrater fördömer Trumps migrationspolitik och oavsett vem som ställer upp mot honom i höst lär en av hens prioriteringar vara att avveckla Trumps förändringar.

Joe Biden lovar i princip en återgång till Obamas politik medan kandidater som Elizabeth Warren vill gå längre. Warren vill avkriminalisera migration, säger hon, och göra den mycket enklare att lagligt bosätta sig och bli medborgare i USA.

Lag och ordning

Trump

Sedan Donald Trump intog Vita huset har han utnämnt två nya domare i USA:s högsta domstol. I nuläget består domstolen av fyra domare som utnämnts av demokrater och fem som utnämnts av republikaner. Ruth Bader Ginsburg, progressiv domare som utnämndes av Bill Clinton, är nu 86 och många frågar sig om hon verkligen orkar fyra år till. Gör hon inte det så får nästa president utnämna hennes efterföljare. Blir det Trump kan så kan han ge Högsta domstolen en rejäl ­konservativ majoritet. Det kan vara viktigt inte minst i fall som rör aborträtten.

Demokraterna

Oavsett vem Demokraterna nominerar till presidentposten kommer den personen att utnämna mer progressiva domare om och när de får möjlighet till det.

Ekonomi och skatter

Trump

Donald Trump skryter ofta och gärna om den låga arbetslösheten, och det stämmer att den inte har varit så här låg på flera decennier.

Men minimilönen släpar fortfarande efter. Trumpadministrationen har också infört enorma ändringar i skattesystemet, vilket har inneburit en kraftigt sänkt företagsskatt (från 40 till 21 procent) och något sänkt skatt för de allra flesta.

Demokraterna

Amy Klobuchar vill höja den federala minimilönen till 15 dollar per timme, motsvarande cirka 144 kronor (idag är den 7,25 dollar) samt höja skatten på inkomst från kapital så att den hamnar på samma nivå som vanlig inkomstskatt. Hon vill även höja företagsskatten till 25 procent och höja skatten på de som tjänar allra mest.

Bernie Sanders vill införa det han kallar en skatt på “extrem förmögenhet” som skulle påverka alla med egenkapital på över 32 miljoner dollar. Han vill också höja skatten för företag där vd:n tjänar mer än 50 gånger så mycket som sin genomsnittsanställda, beskatta handel med aktier, obligationer och derivat samt återinföra tuffare reglering för banker. Sanders vill även höja skatten på inkomst från kapital.

Klimatet

Trump

Trump kan inte rädda USA:s kolbransch.

Samtidigt har Trump öppnat alla spjäll för landets olje- och fossilgasutvinning. Och det är olja- och fossilgas som gör att USA:s utsläpp bara kryper ner, trots att kolet kapsejsar. Om världen ska begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader så måste USA:s omställning fördjupas – och det kräver aktiv, federal politik.

Samtidigt skulle en Trump-seger sända en olycksalig signal globalt – att klimatförnekande högerpopulism alltjämt är vid god vigör. Någon mer skada vid förhandlingsbordet kan Trump knappast orsaka – landet planerar att lämna avtalet. Men för den globala dynamiken är det en allvarlig hämsko.

Demokraterna

Kontrasten mot en demokratisk valseger är enorm. Begreppet Green New Deal har pressats allt högre på partiets agenda – av aktivister som Sunrise Movement och ­partivänsterns galjonsfigurer Alexandria Ocasio-Cortez och Bernie Sanders.

Grundtanken är en massiv offentlig satsning på grön omställning, gröna jobb, infrastruktur och välfärd. 

Sanders vill satsa 16 000 miljarder dollar på att landets el- och transportsektor ska vara klimatneutral 2030. Men också mittenkandidater som Biden säger sig omfamna Green New Deal – om än med ett blygsammare mål, klimatneutralitet 2050.

Utrikespolitiken

Trump

De senaste åren med Donald Trump har varit minst sagt turbulenta vad gäller utrikes­politiken. Förhållandet med nordkoreanska diktatorn Kim Jong-Un har varit en berg-och-dal­bana, tonfallet mot Iran har blivit allt hårdare och ett handelskrig med Kina har skapat rubriker. Hans nya plan för fred i Mellanöstern möttes i veckan av skarp kritik. Själv menar han att hans politik kretsar kring att sätta USA först, någonting han kommer att fortsätta med.

Demokraterna

Elizabeth Warren säger att hon vill ha en utrikespolitik som ”fungerar för alla amerikaner, inte bara den rika eliten”. För henne innebär det att ta hem amerikansk militär, kapa försvarsbudgeten, som för året ligger på cirka 6 700 miljarder kronor, investera i diplomati, samt ge arbetare en röst i förhandlingar om handelsavtal och använda avtalen för att stärka arbetares rättigheter på internationell nivå.

Joe Biden vill börja med att stadga upp demokratin hemma, säger han, för att sedan hålla ett internationellt demokratimöte för att knyta ihop och närmare alliera USA med andra ­demokratiska länder. Biden vill få hem majoriteten av de amerikanska soldaterna i Afghanistan och betonar att en bra utrikespolitik börjar med ekonomisk trygghet hemma i USA.

Utbildning

Trump

Utbildning är inte Donald Trumps hjärtefråga och han har låtit utbildningsminister Betsy DeVos, som har suttit i princip hela mandatperioden, bestämma mycket. DeVos har sneglat en hel del på Sveriges friskolesystem, och har även gjort sig av med många av de regleringar som tidigare kontrollerade vinstdrivande universitet.

Demokraterna

Amy Klobuchar kan tänka sig ett system som släpper in friskolor om de beläggs med stort redovisnings­ansvar. Hon vill också att det ska vara gratis att gå på statliga universitet eller eftergymnasiala tekniska utbildningar i två år, höja lärarlöner och sänka månadssummorna på återbetalning av studielån.

Elizabeth Warren vill helt avskaffa det friskolesystem som håller på att införas av Betsy DeVos, beskatta de rikaste och använda pengarna till att göra statliga universitet gratis och höja lärarlöner. Warren vill även eliminera en del av de flestas studieskuld, beroende på hur mycket de tjänar.

Sjukvård

Trump

När det kommer till sjukvård i USA finns många konkurrerande idéer. Sedan hans mandatperiod började har Donald Trump kämpat med att avskaffa Barack Obamas Affordable care act. I stället vill Trump ”värna valfriheten” och bibehålla systemet med privata sjukförsäkringar. Under Trumpadministrationen har läkemedelspriserna sjunkit något då fler generiska mediciner godkänts.

Demokraterna

Joe Biden säger sig vilja behålla och bygga på Affordable care act, medan Bernie Sanders vill gå längre och införa det han kallar Medicare for all. I praktiken skulle det betyda att systemet Medicare, som redan finns på plats, utökas så att alla täcks och därmed inte behöver betala för sin sjukvård. Privata försäkringar kan fortfarande täcka annat, tycker Sanders, som exempelvis frivilliga kosmetiska ingrepp.

Abort

Trump

Sedan 2017 har Trump arbetat mot att den amerikanska regeringen ska finansiera organisationer som utför aborter. Det har märkts bland annat på biståndet, som numera inte går till organisationer i världen som arbetar med abort. Han har även arbetat för att låta delstaterna begränsa finansiering av Planned parenthood.

Demokraterna

Elizabeth Warren har varit utförlig i sin plan för kvinnors hälsa, bland annat vill hon avskaffa just delstaternas rätt till att begränsa finansiering av Planned parenthood och andra organisationer som utför aborter.

Joe Biden, som är katolik, har bytt åsikt i abortfrågan ett antal gånger genom åren. På 80-talet stödde han lagstiftning som skulle låta delstater bestämma om de ville följa Högsta domstolens dom i fallet Roe mot Wade, någonting han sedan ändrade åsikt om. Numera stödjer han kvinnors rätt att själva bestämma, men senast 2006 medgav han att hans åsikter i frågan är ”udda” i partisammanhang.

Läs vidare på nästa sida: Vägen till valet

Vi bevakar USA-valet

Andrea Wesslen

Har under flera år bevakat utrikespolitik och val världen över för Dagens ETC:s räkning.

Jens Ergon

Redaktör för våra gröna sidor och författare till bland annat ”Omställningen: Tio år som kommer förändra världen”.

Helena Gustavsson

Korrespondent  med bas i New York, med specialintressen i kultur och jämställdhetspolitik.

Jonas Cullberg

Korrespondent i USA, har skrivit boken ”En amerikansk epidemi” om landets opioidkris. Bevakar såväl social- som utrikespolitik.

Utöver detta följer vi valet med analyser och ledare.