BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Många av länderna i rådet vägrar se övergrepp mot homosexuella och diskriminering på grund av kön som brott mot de mänskliga rättigheterna.  Eftersom flera av länderna ser hbtq-personer som något som strider mot naturen menar de att gruppen inte ska omfattas av de mänskliga rättigheterna.

Därför driver de igenom snäva definitioner av de mänskliga rättigheterna. Flera länder hävdar också att yttrandefriheten missbrukas om någon kritiserar hur till exempel islam praktiseras. Bakgrunden är den hårda repression som flera arabstater genomfört mot bloggare som kritiserar staten. De har då lyckats få igenom skrivningar som urholkar yttrandefriheten i rådets namn.

Synen på Israel avgörande

I förra veckan hoppade USA av FN:s råd för mänskliga rättigheter, men inte som en kritik mot synen på övergrepp mot hbtq-grupper. President Trumps FN-ambassadör Nikkie Haley och utrikesminister Mike Pompeos motiverade avhoppet med att rådet i hög grad utgörs av diktaturer och att man enligt USA utsett Israel till sin huvudfiende.

Men det är inte bara USA som varit kritisk mot rådet. För en tid sedan krävde Amnesty att Saudiarabien skulle uteslutas ur rådet. Maja Åberg på Amnesty:

– Saudiarabien hade aktivt bekämpat och lyckats stoppa kritik mot situationen i Jemen, där Saudi själva är krigförande. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.

Många pekar dessutom på att Saudiarabien sitter med i rådet trots att det förts på FN:s svarta lista för övergrepp mot oliktänkande och anklagats för brott mot mänskligheten i sin krigföring i Jemen.

I rådet sitter dessutom Förenade Arabemiraten som också är stridande i grannlandet Jemen.

Behöver nomineras

För att ett land ska bli en av rådets nu 47 medlemmar nomineras det av länderna i den region av världen de kommer ifrån. Sedan godkänner FN:s generalförsamling nomineringarna och utser medlemmarna.

Detta leder till att det förutom Saudiarabien och Förenade Arabemiraten även sitter länder som Kongo, Burundi, Etiopien, Afghanistan. Mongoliet, Kirgizistan, Kuba och Venezuela i rådet. Till och med ett land som Filippinerna där cirka 30 000 människor dödats genom utomjuridiska avrättningar, har en plats som medlem.

– Det sticker naturligtvis i ögonen och är allvarligt att länder som själva bryter mot mänskliga rättigheter samtidigt kan sitta i ett FN-råd som har till uppgift att upprätthålla dessa rättigheter, säger Maja Åberg på Amnesty.

”Trovärdighetsproblem”

Även Anders Pettersson på Civil Right Defenders är kritisk mot rådets utformning:

– Det skapar naturligtvis ett trovärdighetsproblem och undergräver en seriös diskussion i världen om mänskliga rättigheter när hälften av de stater som sitter i rådet inte är demokratier och brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer.

Ändå vill varken Amnesty eller Civil Right Defenders att rådet ska läggas ned. De menar att trots alla brister kan rådet ändå medverka till en dialog om mänskliga rättigheter inom FN.

”Vill inte stöta sig”

Sverige kan inte heller bojkotta eftersom vi som land inte valts in i det, trots en kampanj för medlemskap för några år sedan. Sverige har dock i debatten inom FN argumenterat för att kraven på medlemsstaterna i rådet ska skärpas.

En medarbetare på det svenska utrikesdepartementet som vill vara anonym säger till Dagens ETC:

– Sverige borde argumentera för att rådet ska vara icke-politiskt och inte styras av en rad länder som har sina egna agendor. Det borde ha en expertstyrd övervakningsfunktion och inte ge legitimitet åt skurkregimer som själva utsätter sin befolkning för omfattande förtryck.

– Jag ser det som att Sverige i sin jakt på den popularitet som ledde fram till medlemskapet i säkerhetsrådet undviker att stöta sig med en rad stater.

Den officiella svenska inställningen till rådet för de mänskliga rättigheterna är dock att rådet fyller en viktig funktion. Så här skriver utrikesminister Margot Wallström i en kommentar:

”Jag beklagar beskedet att USA valt att lämna sin plats som invald medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet).

 MR-rådet är det främsta mellanstatliga MR-organet och erbjuder en unik plattform för dialog om – och utveckling av – mänskliga rättigheter. Rådet har åstadkommit flera viktiga framsteg i utvecklingen och främjandet av mänskliga rättigheter.

 Vi delar USA:s åsikt att MR-rådet har vissa brister. Trots detta förblir rådet ett viktigt redskap i kampen för att uppmärksamma grava MR-kränkningar samt värna och stärka de mänskliga rättigheterna.”