Sedan 2015 har Ungerns regering fört en mycket hårdhänt migrations- och flyktingpolitik. Man har byggt ett taggtrådsstängsel längs med hela den ungersk-serbiska gränsen, för att stoppa asylsökande från att själva ta sig in i landet.
Endast två individer per dag tillåts komma in i två så kallade ”transitzoner” vid gränsen. Där kan de söka asyl, men hålls inlåsta i barackläger. Individer som fått avslag är fortsatt inlåsta i väntan på deportation.
Sedan augusti 2018 har det rapporterats om ett flertal fall där dessa individer inte längre fått någon mat av lägerledningen. I juli 2018 trädde även den så kallade ”Stoppa Soros”-lagen i kraft, som gör det olagligt för alla ungerska medborgare att assistera de som söker asyl.
Tas till domstol
På torsdagen den 25 juli beslutade EU-kommissionen att dra Ungern till EU-domstolen, som ett svar på den kritiserade lagstiftningen. Man anser att lagen bryter mot EU-rätten och förnekar asylsökarna deras rättigheter.
EU-kommissionen beslutade också att öppna upp ett nytt överträdelseförfarande mot Ungern beträffande den indragna matutdelningen, vilket även det kan hamna i EU-domstolen.
En av de civila organisationer som berörs av "Stoppa Soros"-lagen är ungerska Helsingforskommittén. De ger juridisk hjälp i de två transitzonerna och har registrerat 16 fall där 25 inlåsta individer inte längre tilldelats mat.
– Utsvältningen av de som är kvarhållna i transitzonerna, hoten mot civilsamhället och avsaknaden av rättvisa asylprocesser är oförenligt med en rättssäkerhet. De här EU-procedurerna visar ännu en gång svagheterna i det ungerska rättssystemet och att bestämmelserna i fråga inte skulle ha trätt i kraft från första början, säger Márta Pardavi, medordförande i Ungerska Helsingforskommittén, i ett uttalande.