Innan kriget fick kvinnor inte jobba som stridande soldater, men när Ryssland inledde sin invasion 2014 ville allt fler kvinnor gå med i armén. Successivt började man då ändra reglerna och tillåta kvinnor på allt fler positioner.

– Nu har kvinnor även rätt till alla olika typer av militärutbildning. Det betyder att det troligen till slut kommer att komma ännu fler kvinnor med en bakgrund inom militären och de kommer att kunna klättra karriärmässigt inom militären, en möjlighet som förut varit begränsad, säger Anna Kvit, gästforskare vid University College London som forskar på jämställdhet inom den ukrainska militären under kriget.

Hon berättar att det faktum att kvinnor nu får vara och är med i militären i allt större utsträckning har förändrat den allmänna synen på kvinnor i Ukraina.

– Gradvis har det ukrainska samhället börjat vänja sig vid en annan bild av kvinnor, att kvinnor kan vara militärer med vapen. Och det var inte fallet för tio år sedan.

Inga uniformer

Men även om själva reglerna har ändrats så finns det ojämlikheter kvar inom militären, berättar Anna Kvit.

– Vissa kvinnor, inte alla och inte överallt, men vissa, upplever diskriminering. Till exempel en attityd att ”du är kvinna, du borde inte vara här”. Andra tycker att de blir överbeskyddade av männen, vilket inte alla tycker om.

Ett annat problem handlar om uniformerna. Den ukrainska militären har nämligen bara uniformer anpassade efter manliga kroppar.

– Så de måste göra om dem själva. Men det finns flera civila aktörer som skapar kvinnliga uniformer nu. Och regeringen har sagt att de jobbar åt det hållet, men i tider av fullskalig invasion är det förståeligt att de inte kan vara så snabba, så de stöttas av civilsamhället.

Flera bördor

De kvinnor som inte är med i militären är ofta de som är kvar när männen i familjerna lämnar för att strida vid fronten. Men också dessa kvinnor har tagit aktiva roller i kriget.

Med männen borta får de ta både det typiskt kvinnliga och det typiskt manliga ansvaret. De behöver både ta hand om, och försörja sina familjer. Dessutom, berättar Anna Kvit, är det många av dessa kvinnor som engagerar sig civilt, som hjälparbetare och som stöd för armén.

Men bördorna för kvinnorna är ofta flera.

Det är svårt att försörja sig i krigstider. Samtidigt är det svårare att få stöd från den ukrainska socialtjänsten. Det finns alltid risk för raketattacker från Ryssland och strömavbrotten gör det svårt att planera och leva livet. Till detta läggs en konstant oro för de som har en familjemedlem vid fronten.

Och så de säkerhetsrisker som det innebär att vara kvinna i krig, när våld i hemmet och konfliktrelaterat sexuellt våld ökar.

– Om en person tillhör en utsatt grupp så kommer den att bli ännu mer utsatt under krig.

Ändå, menar Anna Kvit, finns det vissa möjliga positiva konsekvenser när det kommer till frågan om jämställdhet.

– Krig har definitivt negativ påverkan på kvinnor, men samtidigt kan man se att vissa kvinnor i Ukraina är med i armén och gör motstånd, så de är inte bara offer utan även agenter.

Och det kommer inte att stanna inom militären, tror Anna Kvit, utan leda till större frigörelse och fler självständiga ukrainska kvinnor.

– Nu visar kvinnor att de kan överleva, inte bara själva, utan de hjälper även andra i dessa extrema tider. Jag tror att vi kommer att ha fler starka kvinnor efter det här kriget.