Trots nya övergrepp – Turkietavtalet kvarstår

På lördag har två veckor passerat sedan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anföll den syrienkurdiska enklaven Afrin och öppnade upp ännu en ny front i det syriska kriget. Sedan dess avlöser anklagelserna varandra. Turkiet hävdar att inga civila dödats, Ryssland säger att hundratals dödats. Kurdiska befäl talar om några dussin dödade civila och gräsliga bildbevis har presenterats. En FN-rapport har i veckan larmat om 15 000 internflyktingar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Genom anfallet mot Afrin har Erdogan mycket sannolikt gjort sig skyldig till nya, grova människorättsbrott. Turkiets tidigare MR-brott har också hört till huvudkritiken mot det flyktingavtal som EU slöt med Turkiet i mars 2016. Enligt avtalet ska Turkiet hindra syriska båtflyktingar från att nå EU papperslöst och i utbyte ska EU ge flera förmåner och 30 miljarder kronor till flyktingstöd i Turkiet.

När Dagens ETC talar med olika svenska riksdagspartier betonar samtliga att Afrin är ett brott mot folkrätten – men det finns ingen enighet om huruvida detta bör påverka flyktingavtalet.

– Vi vill att avtalet ska rivas upp. Det är uppenbart att den här utpressningssituationen [mot EU] som Erdogan fått med flyktingarna innebär att han upplever sig ha fria händer att först upphäva demokratin i Turkiet, och nu anfalla kurderna i ryggen i Afrin. Avtalet är dåligt för flyktingarna och en katastrof för utvecklingen i regionen, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets ledare.

Andra påtryckningsvägar

Bodil Valero, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, säger att hennes parti också är negativt inställda till EU:s flyktingavtal. MP anser att avtalet är en skamlig konstruktion som bara tvingar flyktingar att ta sig vidare en annan väg. Valero är dock inte säker på om det är genom att riva upp flyktingavtalet som EU bäst kan påverka Turkiet.

– För Erdogan är det mycket viktigare med den ekonomiska biten i tullunionen. Så det är nog inte flyktingavtalet som kan göra skillnad, utan om vi istället säger att vi inte tänker uppgradera tullunionen. Men vi gröna är ensamma i EU-parlamentet om att driva på för det.

Liberalerna har yrkat för att flyktingavtalet med Turkiet ska rivas upp. De andra borgerliga partierna är ännu för att behålla avtalet. Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell säger till Dagens ETC att hans parti inte gjort något nytt ställningstagande.

Ingen ”realistisk grund”

Centerpartiet har varit för flyktingavtalet för att undvika hårdare gränskontroller inom EU. Partiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren betonar att Turkiets åtaganden idag måste granskas utifrån den nya situationen i Afrin. Centerpartiet skulle förvisso kunna ställa sig bakom en omförhandling av flyktingavtalet, ifall en majoritet i EU är bakom detta – men det verkar inte särskilt troligt nu.

– Jag har ingen anledning att ta ställning till eventuella förändringar om vi inte har någon realistisk grund för det. Det handlar om att leva upp till avtalet, det handlar om att kritisera, och där hoppas jag att EU kan vara tydligt, säger Lundgren.

Hot från Erdogan

Samtidigt bidrar Erdogans inrikespolitiska maktplaner i Turkiet till att ställa flyktingavtalet i ett nytt ljus, menar Kristdemokraternas talesperson för utrikesfrågor och EU, Désirée Pethrus. Hon tror det är bra av EU behåller flyktingavtalet och har en fot kvar inne i Turkiet, för att försöka dämpa Erdogans personliga makt.

– Erdogan vill nu börja ge turkiskt medborgarskap till flyktingar. Det finns 3,4 miljoner syriska flyktingar i Turkiet. Då tror jag det är bra att EU också finns med och har en humanitär insats, så att det inte bara blir Erdogan som framstår som the good guy.

Annars finns det en mycket stor andel människor som kan förväntas bli en ny stödtrupp till Erdogan, menar Pethrus, som också tillägger att det bara skulle drabba flyktingarna ifall EU river upp avtalet och drar tillbaka de 30 miljarderna.

Erdogan har gång på gång hotat EU med att ”öppna portarna” och släppa fram flyktingarna igen, när schismer uppstått. Många bedömare anser att EU:s fruktan om att detta hot kan realiseras leder till ett undflyende i kritiken mot Turkiet, även nu vid attacken mot Afrin. Jonas Sjöstedt (V) säger att han inte hoppas särskilt mycket på EU.

– Jag tror att de enskilda länderna måste höja sina röster nu och uttala sig som nationer. Afrin är inte en konflikt mellan två parter utan ett överfall från Turkiet mot befolkningen i ett grannland.