Tre frågor till Carina Bergfeldt: ”Bara tanken att barn är ett hot är förfärligt”

– När jag var i Afghanistan 2013 träffade jag en liten tjej på nio-tio år som sa att hon drömde om att bli en pojke när hon blir stor, eftersom flickor inte förväntas gå i skolan lika länge som pojkar. Hon hade bara fyra månader kvar som hon skulle få gå i skolan. Bara tanken på att folk riktar sig mot barn som att de är det största hotet är förfärligt. Barn som utbildar sig, barn som utmanar systemet dödas. Det spelar ingen roll om det är en terrorist i Norge eller om det är terrorister i Afghanistan. Det är hemskt.

Hade du väntat dig den här responsen?

– Nej, verkligen inte. Vi hade namngivning för vårt barn i helgen och under den kom nyheten om Kabul. Det är överjävligt. Där sitter min lilla glada unge som leker med ballonger i frid och fröjd. Jag tror att hela grejen med livets lotteri sköljde över mig. Jag kunde inte sova på natten och startade en insamling där min förhoppning var att 300-400 personer skulle skänka 57 kronor var.

Varför blev det Svenska Afghanistankommittén?

– Jag har rest med kommittén i Afghanistan. Jag vet att deras arbete fungerar. Jag har varit i flickskolor som de har byggt upp. De har 6000 anställda i landet, som inte kommer lämna, och skolorna är fortfarande öppna. Det är ett enkelt sätt att motverka att barn inte får gå i skolan. De får en lärare, block och en penna. Afghanistan har inte sett den mängd barn som kan läsa och skriva någonsin i historien.