I många länder utför ickestatliga organisationer ett viktigt samhällsarbete genom att bidra med livräddande tjänster, men också för att skydda de mänskliga rättigheterna. Samtidigt används ofta terrorlagar, vars primära syfte ska vara att skydda civila, mot just dessa aktörer.
– Civilsamhället är under ökande attacker med hänvisning till terrorbekämpning, säger Letta Tayler vid Human Rights Watch.
Hon har under lång tid granskat lagar som riktas mot terrorism och menar att även FN genom vissa resolutioner agerat felaktigt.
– Nästan två decennier efter elfte september-attackerna kan vi se ett tydligt mönster av alltför vidlyftiga resolutioner mot terrorism. Vi har sett hur övergrepp begås med hänvisning till att man följer resolutioner som antagits av säkerhetsrådet.
Efter terrordåden mot USA 2001 antog säkerhetsrådet en resolution som uppmanade alla medlemsstater att förebygga och bekämpa terrorism. Sedan dess har fler än 140 länder infört terrorlagar.
Definition saknas
I mars antogs en resolution som innebär att FN:s medlemsstater ska kriminalisera finansiellt stöd till individer eller grupper som har kopplingar till terrorism – även om mottagaren inte har några kopplingar till någon specifik terroraktivitet.
Ett stort problem är att det saknas en universell definition av ordet terrorism, vilket gör att länderna kan skapa sina egna breda tolkningar.
– När säkerhetsrådet uttrycker sig allt för brett så ger det regeringar verktyg att införa restriktioner för det civila samhället, säger Paul Scott, chef för policyfrågor vid biståndsorganisationen Oxfam.