Världsrapporten presenterades i på en presskonferens i New York under torsdagen.

– Ingen regering – hur mäktig den än är – ska få frikort för kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Tirana Hassan, HRW:s generaldirektör, under presskonferensen.

Hon påtalade också vikten av att hitta sätt att kringgå det växande antal tillfällen då FN:s säkerhetsråd är bakbundet av antingen Rysslands eller USA:s veton, något som försvårat FN:s möjligheter att agera både i fråga om Ukraina, Syrien och Gaza.

– Regelverket för att skydda mänskliga rättigheter kom ur en av de mörkaste tiderna i historien. Men låt oss vara tydliga, de här lagarna och reglerna kräver att vi har regeringar som är beredda att agera, säger Tirana Hassan, och tillade att det idag finns mycket dubbelmoral i hur man agerar på hemmaplan och gentemot andra länder.

Första abortdomen

Något som nämns som ett framsteg under 2023är Internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnombudsman Maria Lvova-Belova, som bland annat ogenerat har kidnappat ukrainska barn och adopterat bort dem till ryska par, från i mars.

– Det är toppen av ett isberg, men det är ett mycket viktigt första steg, sa Rachel Denber, chef för HRW:s avdelning för Europa och Centralasien, under presskonferensen. Hon lyfte också att det är positivt att FN:s specialrapportör för de ockuperade områdena i Ukraina har fått förnyat mandat.

Rapporten går dels igenom krig och konflikter, dels andra utmaningar som minoritetsfolks rättigheter, Polens inhumana abortlagar och systematisk rasism i USA. I Polen dog sex kvinnor under 2023 på grund av att de inte kunnat göra abort, trots att graviditeterna var förenade med stora risker. Efter att ha delat ut abortpiller till en kvinna som velat avbryta sin graviditet dömdes även en aktivist i Polen till åtta månaders fängelse, vilket enligt åklagare ska ha varit den första sådana domen inom EU, skriver HRW.

Ny teknik för att tysta

Någonting annat som lyfts som ett växande problem är att regeringar allt oftare använder teknologi för att tysta kritiker och kväva motstånd. Detta är särskilt vanligt i länder som saknar oberoende rättssystem, och där det är möjligt för de styrande politikerna att ”implementera lagar som blir till fällor för kritiker”. HRW tar den 54-åriga före detta läraren Muhammad al-Ghamdi i Saudiarabien som exempel. Muhammad al-Ghamdi dömdes till döden för att ha brutit mot landets terrorlagar, efter att han fredligt delat sina åsikter på X och Youtube. Även Turkiet nämns som ett dåligt exempel i förhållande till att inskränka sina medborgares yttrandefrihet med en lag som i folkmun kallas för censurlagen. Enligt president Erdogan syftar dock lagen till att minska spridningen av ”fake news”.

HRW ser också med oro på att klimataktivister i allt fler länder kriminaliseras, trots de oftast fredliga protesterna för att uppmärksamma klimatkrisen och de företag och aktörer som spär på den.