Utrikes.

2021-06-14 14:10
Puffetikett
Dagens ETC

Svenska pensionspengar kopplas till militärjuntan

Omkring 12 miljarder kronor investeras i bolag med kopplingar till militären i Myanmar.

En ny granskning visar hur de allmänna pensionsfonderna äger delar av företag som gör affärer med militärdiktaturen.  

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Morgonen 1 februari 2021 inleddes en statskupp i Myanmar. Militären grep regeringen och tog själva över makten. Mer än 700 civila har dött i protesterna som följde och tusentals har fängslats.

En ny rapport från Svenska Burmakommittén visar att AP-fonderna, som förvaltar svenskarnas pensionspengar, investerar i ett trettiotal bolag med kopplingar till militären i landet. Det sammanlagda marknadsvärdet är på omkring 12 miljarder kronor.

Finansierar militären

Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén, säger till Dagens ETC att de här investeringarna inte är lämpliga då de bland annat strider mot internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

– Men framför allt för att det finansierar militären och därför riskerar att gynna juntans fortsatta agerande, säger hon.

I 2019 släpptes en rapport av FN:s människorättsråd som kartlägger militären i Myanmars olika företagsintressen. Rapporten listar internationella företag som vid den tiden ägde bolag tillsammans med militären eller hade andra typer av affärsrelationer med MEC och MEHL, de två största militärägda konglomeraten. Granskningen av Svenska Burmakommittén visar nu att AP-fonderna fortfarande äger aktier i ett flertal av de listade företagen.

– Det som är nytt, som fonderna kanske inte hunnit ta ställning till, är att det är nya bolag som kommit under juntans kontroll efter statskuppen. Bolag som förut var statsägda, men som nu styrs av militären och blivit viktiga inkomstkällor för juntan. Det handlar främst om energi, i form av olja och gas, säger Kristina Jelmin.

Sjunde AP-fonden (AP7) – som har mest investeringar kopplade till militären – investerar med utgångspunkten att köpa hela marknaden, förklarar Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning. Enda undantaget från det är bolag som fonden väljer att svartlista.

– Vi har ännu inte svartlistat bolagen för att vi inte haft någon beslutsgrund för det. Men saker har ändrats sedan februari, i och med militärkuppen, säger han.

En huvudfråga för AP7 är att se över om bolagens agerande gör dem medskyldiga till människorättskränkningar, enligt Johan Florén. Sjunde AP-fonden gör prövningar om svartlistning två gånger per år, och nästa gång är först i höst. Också det faktum att tidigare statsägda bolag nu står under militär kontroll är något som AP-fonden ska ta ställning till.

– Total blockad och att helt lämna totalitära länder är inte bra för befolkningen. Att tömma länderna på alla utländska företag skulle varken gynna demokratin eller befolkningen, säger han.

Men nu är det så att pengarna går till militären som tagit makten. Hur gynnar det demokratin?

– Pengar till militärjuntan ska naturligtvis strykas. Men en aktie från ett bolag innebär inte att det går några pengar direkt till militärjuntan. Det blir en gränsdragningsfråga, om vad som faktiskt går till militären.

Enligt Johan Florén har AP7 varit i kontakt med samtliga bolagen och för just nu en dialog med dem om situationen i Myanmar.

Skärpte kraven

En ny lagstiftning gällande AP-fondernas investeringar kom 2019, och skärpte kraven för första till fjärde AP-fonden. En granskning av SVT i maj visade att AP-fonderna, och då främst AP7, investerar miljardbelopp i fossila företag. Regeringen svarade då att de vill skärpa lagstiftningen även för AP7. Till Dagens ETC säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) att kraven om hållbarheten även gäller sociala aspekter, som mänskliga rättigheter.

– Vi kan inte ställa om samhället om vi inte gör det på rätt sätt. Och då är mänskliga rättigheter helt centralt i detta, säger hon.

Som minister kan Åsa Lindhagen inte kommentera enskilda investeringar. Men hon förklarar att hon har förståelse för att folk har en stark förväntan om att deras pensionspengar inte ska investeras på sådant sätt att det kan ha en negativ påverkan på människor eller samhället. Eftersom pengar innebär makt, är det viktigt att prata om var pengarna hamnar, menar hon.

– Det är väldigt mycket pengar det handlar om när vi pratar om AP-fondernas totala investeringar. Därför har det betydelse, både i hur pengarna investeras, men också att det är viktigt att agera föredömligt för andra investerare, säger hon.

AP-fonderna har mandat att fatta enskilda investeringsbeslut. Åsa Lindhagen menar att om investeringarna exempelvis strider mot mänskliga rättigheter så kan ett sätt att agera vara att ta sina pengar och gå.

Investeringarna och militärjuntan

12 miljarder kronor har AP-fonderna investerat i ett trettiotal företag som gör affärer med, eller har andra ekonomiska kopplingar till, militären i Myanmar.

Det handlar om företag som säljer utrustning till militären i form av lastbilar. Företag som gör affärer med militärägda bolag, som finns med på EU:s sanktionslista. Och företag som gör affärer med statligt ägda bolag som kommit under militär kontroll efter militärkuppen och genererar intäkter till militärjuntan.

En FN-rapport 2019 listade 58 internationella företag som hade bolag eller andra affärsrelationer med de militär-ägda konglomeraten MEC och MEHL. AP-fonderna har även nu investeringar i företag som listades i FN-rapporten.

Källa: Svenska Burma-kommittén, FN.