MSAB har inte velat kommentera sina affärer med Myanmar till Dagens ETC, trots upprepade försök, men till Sverige Radio Ekot uppger företagets styrelseordförande och huvudägare Henrik Tjernberg att man tidigare sålt ”ett par licenser” till polisen i Myanmar, men inte till militären. Han säger också att licenserna inte kommer att förnyas.
Att exportera den här typen av utrustning med vad som kallas ”dubbel användning”, alltså att de också kan användas för ”inhemsk repression”, är enligt EU:s sanktioner mot Myanmar förbjuden. Det står dessutom klart att det inte finns någon egentlig skillnad i uppgifterna för polisen, militären och säkerhetsstyrkorna vilket gör att all export av den här typen av material är förbjuden.
Inget tillstånd till export
Trots detta ansökte MSAB i augusti 2018 om tillstånd från svenska ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter, som kan ge tillstånd till export av krigsmateriel och annan känslig utrustning, att få exportera till Myanmar. Vilka produkter företaget ansökt om att få exportera belagd med kommersiell sekretess, men hela företagets produktportfölj handlar om att utvinna information ur mobiltelefoner och liknande utrustning.
Också ISP:s beslut gällande ansökan är hemligt, men myndigheten uppger till Dagens ETC att MSAB inte fått något tillstånd för export till Myanmar under de senaste tio åren.
MSAB:s begäran om exporttillstånd lämnades in väl efter att Myanmars militär påbörjat vad FN-utredningar slagit fast är ett folkmord riktat mot den muslimska minoriteten rohingyer i landet.
Effektiv övervakning
MSAB:s system för att hämta innehållet i mobiltelefoner kallas XRY och innebär att man kan hämta information på avstånd. Det innefattar praktiskt taget allt som finns i mobiltelefonen; samtalslistor, sms, bilder, kontaktlistor, uppkopplingar till sociala medier och uppgifter om var telefonen varit uppkopplad.
XRY-systemet som fungerar på alla typer av mobiltelefoner är ett mycket effektivt verktyg för att övervaka oppositionella och avslöja alla deras kontakter.
På svenska Burmakommittén har man sedan tidigare hört talas om MSAB:
– Men det har då handlat om rykten om deras materiel för övervakning, rykten som kommit upp vid några tillfällen. Vi vet att militären under en rad år, även under demokratiseringen, satsat hårt på att bygga upp övervakningskapacitet i landet, säger Alexander Jäätmaa på kommittén.
På svenska Freds- och skiljedomsföreningen som följer svensk vapenexport har man inte kommit i kontakt med MSAB tidigare.
– De har funnits under radarn, detta är första gången vi kommit i kontakt med MSAB, säger Linda Ahlström på Svenska Freds.
”Inte tillräcklig kontroll”
Det var genom att New York Times lyckats få fram detaljer ur Myanmars försvarsbudget som MSAB:s affärer kunde avslöjas. MSAB vänder sig främst till polismyndigheter runt om i världen med sina produkter, men de har också ett mycket stort värde för militär och säkerhetstjänster. En stor del av budgeten behandlade inköp av spionverktyg som kan användas för att hacka telefoner och datorer.
I budgeten är MSAB:s verktyg för att samla in information från telefoner och datorer särskilt nämnda. Man skriver att enheterna kan hämta raderade avsnitt, och genom XRY hämta information som skickats vidare till molntjänster.
Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Håkan Svenneling har inte tidigare hört tals om MSAB:
– Detta visar att kontrollsystemen för vapenexport inte är tillräckliga och måste förstärkas, säger han till Dagens ETC.
Generalstrejk och ökat våld
Efter militärkuppen i Myanmar för en månad sedan, då landets regering under Aung San Suu Kyis regering störtades, har protesterna växt i styrka. Den senaste tiden har militären använt allt mer våld för att slå ned de landsomfattande protesterna.
En generalstrejk har också lamslagit en rad viktiga samhällssektorer och landet går nu på knäna. Hela banksektorn är lamslagen, liksom kommunikationer och en lång rad industrier. En stor del av Myanmars industri och näringsliv ingår i stora konglomerat som ägs och kontrolleras av militären.
– Mycket talar för att militären gjort en felbedömning. De antog att de skulle kunna avsätta regeringen och ta över styret själva utan stora folkliga protester, vilket visade sig vara helt fel. Nu styr de, hatade av folket, ett lamslaget land som dessutom fördöms av hela världen och kommer att utsättas för än hårdare sanktioner, säger Alexander Jäätmaa på Burmakommittén.
