Samtidigt har de starka skiljelinjer emellan sig, både politiska och geopolitiska.

Många europeiska partier vill till exempel inte sitta i samma EU-grupp som Sverige-demokraterna, eftersom de fortfarande anses ha för starka kopplingar till sin nazistiska historia.

Steve Bannons storslagna dröm är att skapa en sammanhållen grupp som företräder en tredjedel av EU-parlamentet. Då måste han få med sig hela spektrat från den allra radikalaste extremhögern, som grekiska nazistpartiet Gyllene Gryning, till de socialkonservativa som exempelvis Dansk Folkeparti. Det lär inte bli enkelt.

– Att ena alla de här tror jag inte kommer hända. Alla ställer sig inte under samma paraply som Bannon, säger Daniel Poohl.

Ett elakt geni

Många vill utmåla Steve Bannon som en viktig maktspelare. Han kallas ofta ”arkitekten” bakom Donald Trumps presidentskap. En man med gott om pengar, ett tungt nätverk och järnkoll på politiskt kampanjbyggande. Själv älskar han att bli sedd som ett elakt geni, en Bond-skurk.

Andra menar att han inte bör tas på allvar alls.

Cas Mudde, nederländsk statsvetare och expert på högerextremism, skrev nyligen en text i The Guardian med rubriken ”Europa ska inte vara rädda för Steve Bannon. De ska vara rädda för hajpen som omger honom.”

Han går till hårt angrepp mot den uppblåsta mediebilden av Bannon och menar att alla artiklar som tar hans ”grandiosa planer som sanningar” bara fortsätter låta den radikala högern sätta agendan.

När han lade ut krönikan på Twitter skrev Cas Mudde: ”Kära journalister, den här texten är inte menad som en början på en konversation om ’The Movement’. Det är den sista saken jag kommer att säga om Bannon till dess att ni förser oss med ordentliga bevis för hans relevans!”