Parallellt med detta håller de USA- och NATO-ledda internationella styrkor som varit på plats i landet ända sedan 2001 som bäst på att retirera. Sedan Bidenadministrationen meddelade beslutet om att lämna landet, vid månadsskiftet april-maj, uppskattas 25 procent av landets distrikt ha fallit i talibanernas händer.
– Förlusterna av distrikten beror inte alltid på inkompetens hos de afghanska säkerhetsstyrkorna eller på att man förlorat eldstrider. Under den senaste månaden har det oftare handlat om taktiska tillbakadragningar från områden som anses vara mindre betydelsefulla, säger Bismellah Alizada, en analytiker vid den afghanska tankesmedjan DROPS, till Dagens ETC.
– Inte desto mindre har den afghanska regeringsarmén gott om svagheter, i form av ett bristfälligt militärt ledarskap och en oförmåga att förse sina egna soldater med tillräcklig logistik, tillägger Bismellah Alizada.
I veckan, när Storbritannien förberedde sig att ta hem sina sista soldater, sa premiärminister Boris Johnson att han är ”orolig” över Afghanistans framtid. USA:s president Joe Biden har meddelat att alla amerikanska soldater ska ha lämnat landet den 31 augusti. Talibanerna har inte ens orkat vänta på att ett säkerhetsvakuum ska uppstå, innan de har ryckt fram.
– USA har lovat att ge de afghanska säkerhetsstyrkorna både 3,3 miljarder dollar i bistånd och luftunderstöd, om talibanerna skulle hota stora städer som Kabul. Men vi känner ännu inte till hur villkoren för detta ser ut eller hur ofta luftunderstödet kan komma, säger Bismellah Alizada.
Sannolikt kommer ett flertal närliggande länder – Ryssland, de centralasiatiska republikerna, Kina, Pakistan, Iran och Indien – att fylla det tomrum USA och NATO lämnar efter sig. Somliga fruktar en spill over-effekt från kriget.
– Jag tror dessa länder kommer ta på sig en väldigt aktiv roll i Afghanistan. Men det kommer ta tid och det kommer var svårt för dem att balansera mellan alla olika aktörer, tror Bismellah Alizada.
Han sitter i DROPS kontor i huvudstaden Kabul och talar med Dagens ETC. Bismellah Alizada har en examen i statsvetenskap och arbetar för en organisation vars mål är att stärka demokratiska värderingar i Afghanistan. Under det senaste året har just sådana civilsamhällesorganisationer fallit offer för ett ökande antal lönnmord.
– Det har drabbat även journalister och religiösa representanter. Ett annat problem är den ökade polariseringen i samhället, särskilt där talibanerna sprider propaganda.
Alltid tyder på att situationen i landet kommer bli fortsätt farligare och sämre under kommande månader – vilket också kan ge upphov till en fortsatt växande flyktingström. Vid flera tillfällen har tusentals människor flytt sina hem och samhällen inför talibanernas expansion. I den norra delen av landet har talibanerna också med tvång jagat stora grupper på flykten.
– Under de senaste månaderna har många migranter och flyktingar lämnat landet och sökt skydd i andra länder. Turkiet har sett en jättelik ankomst av afghaner. Och det finns inget hopp om att något ska bli bättre under den närmaste tiden, säger Bismellah Alizada.
Sverige tecknade 2016 ett avtal med Afghanistan för att reglera återförandet av afghanska medborgare som sökt asyl och fått avslag. Sedan dess har Sveriges utvisningar av afghaner – självmant eller med tvång – fått kritik av allt från asylrättsgrupper till FN.
Nu befinner sig Afghanistan i en brant nedförsbacke där den militära konflikten eskalerar. Sverige har dock inte haft några planer på att upphöra med sina utvisningar – och Migrationsverket säger sig inte ha ändrat någon policy.
”Vi fattar fortfarande beslut utifrån gällande ställningstagande. När det gäller konflikten i området Nangarhar och Helmand så finns det grundad anledning att förmoda att en civilperson löper en verklig risk att utsättas för skyddsgrundande behandling. Till dessa två provinser verkställs det därför inte. Till övriga provinser kan det verkställas under förutsättning att det inte finns något individuellt konkret hinder”, meddelar Matilda Niang vid Migrationsverkets presstjänst i en skriftlig kommentar till Dagens ETC.
Migrationsverket tar flera olika parametrar i beaktande vid sin bedömning av en väpnad konflikt, i den asylrättsliga kontexten. Man ser dels på hur många civila dödsoffer, skadade, fördrivna och hur många säkerhetsincidenter det uppstår. Man tittar även på vilka metoder för krigsföring som används och vad konsekvenserna blir av konflikten.
Den nuvarande militära eskaleringen anses överlag inte ha varit skäl nog att hindra utvisningar till Afghanistan. Så sent som i juni lät Sverige tvångsutvisa afghaner till deras konfliktdrabbade hemland.
”De senaste utresorna till Afghanistan var i juni, tre stycken självmant och tre stycken med hjälp av polisen”, berättar Matilda Niang.
I lördags den 12 juli meddelade Afghanistans departement för flyktingar och återvändande emellertid att landet inte längre tänker ta emot medborgare som tvångsutvisas från medlemsländer i EU och övriga europeiska länder. Stoppet gäller under minst tre månader framöver. Beslutet motiveras med att en ny våg av covid-19 härjar i landet – samt att den eskalerade militära konflikten ytterligare försämrat säkerhetsläget. Dagen innan, den 11 juli, hade talibanerna gått till anfall mot Kandahar som är Afghanistans näst största stad.
Dagens ETC har bett Migrationsverket kommentera hur den afghanska regeringens beslut påverkar Sveriges tvångsutvisningar. Myndighetens presstjänst kommenterar ännu en gång kort, att det idag inte finns något generellt stopp för att utvisa personer till Afghanistan.
”Konflikten har inte enligt nuvarande ställningstagande nått den nivå som enligt lag och praxis måste gälla för att alla från ett visst land ska få stanna”, skriver Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst, och fortsätter:
”Migrationsverket följer säkerhetsläget i Afghanistan mycket noga och gör kontinuerliga bedömningar av säkerhetsläget. Migrationsverket uppdaterar regelbundet vår landinformationsdatabas Lifos med nya rapporter som våra tjänstemän tar del av”.
Migrationsverket främsta källor i sin bedömning av situationen i Afghanistan är rapporter från Lifos, från FN:s Afghanistanmission UNAMA och från EASO, Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Inga av dessa har ännu tagit fram några färska rapporter om den snabba utvecklingen i Afghanistan, som inkluderar talibanernas territoriella expansion och de internationella styrkornas reträtt.
Migrationsverket uppger sig vänta på UNAMA:s halvårsrapport och på EASO:s country guidence, som publiceras i sommar. Först efter det kommer myndigheten uppdatera det rättsliga ställningstagandet kring skyddsbehoven för medborgare från Afghanistan.
