Greklands finansminister Christos Staikouras förklarade under måndagen, 31 augusti att landet var redo att handla vapen för en upprustning av militären.
– Vi är i samtal med Frankrike, och inte bara med Frankrike, för att öka vårt lands försvarspotential. Inom denna ram finns det också en diskussion som inkluderar inköp av flygplan, sa en regeringsrepresentant till Reuters.
Grekland har legat i en pysande konflikt med Turkiet i många år. East Mediterranean Gas Forum startades i januari 2019 för att exportera olja till Europa, ett samarbete mellan Grekland, Cypern, Israel, Egypten, Jordanien och Palestina.
Exkluderingen från samarbetet retade minst sagt upp Turkiet som menade att de har den längsta kuststräckan i medelhavsområdet. I november 2019 kom beskedet att Turkiet ingår i ett avtal med Libyen som öppnar upp sitt maritima område för Turkiet att borra efter olja. Oljeledningen från Libyen ska enligt Turkiet gå igenom turkiskt vatten.
Krigsskeppsdiplomati
För att hävda sin rätt skickades flera skepp för att borra ett par kilometer utanför den turkiska kustlinjen och strax intill den grekiska ön Kastellorizo. Trots att Greklands fastland ligger 120 kilometer bort ser man vattnet utanför ön Kastellorizo som grekiskt.
– Vi kan verkligen kalla det här för krigsskeppsdiplomati. Men det är en situation där ingen aktör är oskyldig. Det handlar om olika tolkningar av hur internationell lag ska funka, och det handlar en kamp för att kontrollera östra Medelhavet, sa Cengiz Candar, forskare vid turkiska institutet vid Stockholms universitet till Dagens ETC i en tidigare intervju.
Flera länder har backat Grekland i frågan och bett Turkiet om en nedtrappning. Frankrike har skickat krigskepp och stridsplan till området.