Miljontals av amerikaner klickade på annonser med budskapen "återfinansiera dina lån", "sänk dina kostnader", från företag i subprime-branschen. Fortsättningen vet vi. Lånebubblan sprack, banker gick omkull och sex miljoner amerikaner förlorade sina hem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
På senare år, i och med att allt mer blivit känt om handeln med mikrodata om individer, spårande av dem på nätet och riktad reklam, har fler röster höjts om regleringar av informationsbranschen.
Vad har det här med Facebook att göra? Allt, om man frågar sociologen Beverley Skeggs, som studerat hur Facebooks algoritmer fungerar.
– Jag gick in i detta väldigt naivt och bad ett par datagenier på min institution att förklara för mig hur Facebooks algoritm, Edgerank, fungerar. De skrattade åt mig och sa att den är värd typ tre miljarder pund, du får inte ut Facebooks algoritmer. Då bad jag dem visa mig vad Facebook tar från allas sidor och vad de sedan stoppar tillbaka. Och de svarade att det är omöjligt. Men vi gjorde det till slut.
Spårar spårning
Beverley Skeggs har tillsammans med bland andra programmeraren Simon Yuill, utvecklat en mjukvara som kan spåra hur Facebook spårar dig, vilka annonser du får och hur ditt flöde manipuleras.
Med denna mjukvara har de undersökt vad som formar din Facebookanvändning och hur Facebook formar dig och dina nätverk. ETC fick en pratstund med Beverley Skeggs när hon besökte Stockholm i samband med konferensen Marx2016, där hon presenterade forskningen.
– Vi vet att Facebook samlar data om dig på Facebook, men de samlar faktiskt mer data när du inte är på Facebook. Facebook spårar dig hela tiden du har din webbläsare öppen, via alla sajter som har en Facebook-plugin, oavsett om du är inloggad eller inte. Att överhuvudtaget ha ett Facebook-konto är inte relevant för om du spåras eller inte. Datasamlandet pågår ändå.
– Det vi också såg var hur de skapar dina nätverk och din interaktion i nätverken. De tar bort människor som inte är inflytelserika eller har makt ur ditt flöde. De skickar personer i din väg som skulle göra ditt närverk mer inflytelserikt och därmed mer attraktivt att marknadsföra till. Personer som inte har inflytelserika kontakter eller täta nätverk bryr de sig mindre om. De experimenterar konstant med dina nätverk. De använder sin egen insamlade data och köper också data från informationshandlare för att bygga upp profiler på sina användare. 82-85 procent av Facebooks vinster kommer från reklam, så de jobbar ständigt för att få matchningarna rätt.
Under allt detta finns informationshandlarna. Informationsbranschen och handeln med mikrodata har framhållits som det nya Klondyke, där de stora pengarna finns, där man kan gräva guld.
– Informationshandlarna är de nya kamouflerade krafterna inom kapitalismen. De verkar bortom reglering och de samlar information från alla håll de kan. De säljer information till Facebook, kring exempel finansiell status och de köper information från Facebook kring exempelvis dina intressen, säger Beverley Skeggs.
Acxiom som är ett av de mäktigaste informationsföretagen, skryter med att de har 1500 punkter av information på mer än 200 miljoner amerikaner. Deloitte å sin sida har framhållit att de genom användandet av "icketraditionell datakällor", kan beräkna livförsäkringskunders hälsa, genom att exempelvis granska köphistorik.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– De som studerar informationshandlarna kallar dem för mörk materia eller kamouflerade, för att det är så svårt att få insyn. De har psykologiska profiler på folk, kategorier som "Motiverad, men utan pengar". Det handlar inte bara om du har pengar på banken, utan har du uttryckt i sociala medier att du vill gå på universitet och har ambitioner?
Samma produkt men olika pris
Ett exempel som sätter ljus på dessa mekanismer är Corinthian College-exemplet. Corinthian College var en jätte på utbildningsområdet i USA och drev mängder av vinstdrivande högskoleutbildningar. 2013 anklagades företaget för att grovt överdriva andelen som fick jobb efter utbildningen, samt att ta allt för höga avgifter för utbildningen (en onlinekurs kunde kosta sju gånger så mycket som en kurs vid ett traditionellt universitet). Enligt åtalet så riktade företaget också in sig särskilt på isolerade personer med lågt självförtroende från familjer utan studievana, där få i nätverket hade koll på utbildningsvärlden. Skolans studenter bestod av afroamerikaner från fattigare områden, singelmammor och krigsveteraner som alla fick en värdelös utbildning och en gigantisk studieskuld.
Dokumentärfilmaren Astra Taylor har beskrivit hur när hon registrerade en ny Facebook-profil för att kommunicera med tidigare studenter vid skolan överöstes av den typen av annonser som studenterna vanligtvis såg, där snabb finansiell lindring utlovades men där djävulen satt i det finstilta. Det öppnade ett fönster in i ett helt annat Facebook, skriver hon i en artikel i The Nation som handlar om hur bland andra Facebooks informationssamlande leder till saker som aggressiv marknadsföring av oschysta lån, diskriminerande prissättning (hur olika personer erbjuds samma produkt men till olika pris) med mera.
Skillnad på folk och folk
Även Beverley Skeggs och hennes medarbetare fick syn på hur Facebooks algoritmer gör skillnad på folk och folk.
– När vi tittade på hur personer spårades av Facebook och hur vad Facebook skickade tillbaka som annonser, så kunde vi också se en indikation på hur deltagarna rankades efter sitt värde som annonsmåltavlor. Vi hade dels Lara, en journalist med internationella kontakter och stort nätverk. Facebook var på henne som ett utslag. De skickade annonser och spårar hennes övriga surfande konstant. Sedan hade vi Nicki, som lever på bidrag, och vi såg att Nicki spåras väldigt lite och får mycket färre inlägg pushade mot sig.
Fick de olika typer av annonser?
– Nicki fick annonser om billig mat, studentpriser och snabblåneföretag. Lara fick konst och antikviteter, vilket hon också är intresserad av. Men hon fick också mycket bostadsannonser och erbjudanden från seriösa låneföretag.
– Det är här det blir en stor skillnad mellan Lara and Nicki. Lara kommer att kunna fortsätta investera i sig själv, hon blir uppvaktad, hon kommer att erbjudas lån till bra villkor. Rika får alltid de bästa dealarna. Nicki riskerar istället en skuldfälla.
Det har inte pratats så mycket om kopplingarna mellan onlinemarknadsföring, Facebook och skuldsättning. Hur gjorde ni de här kopplingarna?
– Vi försökte klura ut vad de gör med all den här finansiella informationen de har. De handlar med den. De måste göra vinst på dig. Hur kan man göra vinst på dig? Vad kan de göra med Nicki? De kommer sälja på henne skuld på subprimemarknaden. Vissa får skitlånen, andra blir investerade i, får erbjudanden om bra lån, för att öka deras värden.
– Det vi vet från analyser av finansialiseringen av samhället är att skuld är framtiden. Det är skillnad på bra och dåliga skulder. Det finns de bra skulderna, medelklasskulder, bolån och investeringslån, som går till att öka ditt kapital. Sedan finns de dåliga skulderna, snabblån, kreditkort. Lån med höga räntor som låser in dig i en skuldfälla.
– Forskningen drevs framåt av att vi hittade mönster vi inte kunde förklara. Vi hade en doktorand, som blev otroligt spårad och fick mycket uppmärksamhet från Facebook. Vi förstod inte varför, hon var bara en doktorand. Sedan fick vi veta att hennes bror är en inflytelserik ekonom vid Cambridge, och har i sin tur kontakter på regeringsnivå. Han hade ett inflytelserikt och mäktigt nätverk och eftersom hon är kopplad till det blir även hon intressant, hon har hög potential att bli inflytelserik. Mycket av Facebooks aktiviteter och intresse för dig är inte bara baserat på nuet, utan på din potential i framtiden. Om du beräknas bli framgångsrik i framtiden så är det lika bra att börja marknadsföra den livsstilen till dig nu och påverka ditt nätverk att bli ännu mer attraktivt.
– Eftersom Facebook manipulerar ditt flöde för att avgöra vem och vad du ser så kan dina vänner också tro att du försummar dem. De kanske har postat något som du inte har gillat, men du har aldrig sett det, för Facebook anser inte att din vän är inflytelserik nog att pusha upp i ditt flöde
Spär de här mekanismerna på ojämlikheten?
– Ja. Facebook förstärker ojämlikheter mellan de som har inflytande, makt och pengar och de som inte har det.
Elementet av att ojämlikheter förstärks har påpekats av flera. Matematikern Cathy O’Neil, som gick från att arbeta på en hedgefund på Wall Street till att delta i rörelsen Occupy Wall Street. Hon släppte tidigare i höst boken Weapons of math destruction som granskar databroker-industrin, algoritmer, matematiska modeller och dess inbyggda ojämlikhet. Hon menar att algoritmer som värderar människor utifrån all tillgänglig information om dem, big data eller massdata, cementerar klassamhället och blir självförstärkande. En person med ett nätverk med många arbetslösa, som bor i ett område med låg genomsnittsinkomst blir måltavla för snabblåneföretag, som tidigare nämnts, och riskerar att hamna i en skuldfälla och en ännu sämre situation. Chris O’Neil tar upp den nya modell för kreditrating som Facebook har patenterat, där en persons kreditrating även utgår från personens nätverk. En student som efter avslutade studier beger sig iväg för att volontärarbeta i ett fattigt land kommer hem utan att ha haft någon inkomst, under samma tid som klasskamraterna har skaffat sig kvalificerade jobb med bra inkomster och därmed även kvalificerat sig för banklån och hyreskontrakt. Den studenten skulle i kraft av sina nätverk kunna klassificerat som en kreditvärdig person. Samma modell motarbetar en städare med ett nätverk fyllt av arbetslösa Facebookvänner som kanske också suttit i fängelse.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
"Facebook spårar alla"
Går det då att stoppa datautvinnandet och övervakandet av våra steg på internet? Beverley Skeggs tar upp fallet Belgien, det land som faktiskt har försökt. Belgiens dataskyddsmyndighet satte fem datavetenskapliga institutioner på att hitta belägg för Facebooks spårande av användare och icke-användare utanför Facebook.
– De upptäckte samma sak som vi, att Facebook spårar alla, inte bara sina egna användare.
Belgiska dataskyddsmyndigheten tog Facebook till överdomstolen i Bryssel, som i juni i år avslog målet då Facebook har högkvarter i Irland och således inte befinner sig inom Belgiens lagrum.
– Jag vet ärligt talat inte hur man ska stoppa det här. Ett land kan alltså inte göra något åt detta. Ett enskilt land kan inte kontrollera ett globalt oligopol, säger Beverley Skeggs.
– Facebook är inte ensamma om att göra detta, men de har allra störst möjligheter. Skalan, på hur många de kan nå och få information om, matchas inte av något annat företag just nu.
Finansialisering en av trenderna
Beverley Skeggs vill också betona att Facebook är finans. Dels genom att vara klassiskt aktiekapital och dels genom att det inte är ett företag som producerar något, utan ett företag som befinner sig i den del av ekonomin som handlar om cirkulation. Facebook är en del av finansialiseringen av ekonomin.
– Finansialisering är en av de största trenderna för kapitalistisk ackumulation för transnationella företag. Cirkulationen blir uppsvälld, den suger ut pengar ur andra områden av ekonomin.
– Företaget har också mer finansiell information om dig än en bank. Och de kan matcha det till alla dina andra aktiviteter. Så plattformen tar finansialiseringen längre in i våra liv.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
