I Skottland ville 62 procent stanna kvar i EU, men det var inte tillräckligt. Engelsmännen och walesarna ville lämna och tillsammans är de många, många fler.

Nytändning efter brexit

Efter brexitomröstningen har självständighetsrörelsen fått en nytändning. Senast i januari marscherade tiotusentals personer som har tröttnat på unionen Storbritannien på Glasgows gator –känslan att Skottland inte har någonting att säga till om i London blir allt starkare.

– Strax efter brexitomröstningen satte vi ihop ett förslag på en kompromiss som gick ut på att den brittiska regeringen skulle acceptera resultatet, men samtidigt notera att marginalen inte var stor samt att både Skottland och Nordirland röstade mot brexit. Det gick ut på att vi skulle stanna kvar i den inre marknaden och tullunionen, samt bibehålla den fria rörligheten, som är central för oss. Den brittiska regeringen sa nej och vägrade diskutera saken, säger Tom Arthur, ledamot för SNP i det skotska parlamentet.

Invandringen avgörande

Att den fria rörligheten är så viktig för Skottland beror på att de har en negativ befolkningsutveckling, all befolkningstillväxt det närmaste decenniet väntas komma från invandring. För några veckor sedan föreslog Skottlands förstaminister Nicola Sturgeon därför att de själva skulle få ta kontroll över invandringen genom att dela ut skotska visum, villkorade på att personerna som tar emot dem bor och betalar skatt i Skottland. Men det tog inte mer än några timmar för regeringen i London att säga nej, berättar Tom Arthur.

– Det är avgörande för vår ekonomi att invandringen inte minskar. Så vi utarbetade en detaljerad plan som avfärdades på några timmar, utan diskussion, ja utan att den brittiska regeringen ens läst den.

I stället presenterade Londonregeringen en egen plan i onsdags – ett poängsystem inspirerat av Australien ska se till att det blir svårare att få arbetsvisum i Storbritannien och se till att färre flyttar till landet.

Invandringen är dock inte den enda frågan där genomsnittsskotten inte håller med Storbritanniens konservativa regering. Tom Arthur berättar att senast en majoritet i Skottland röstade konservativt var 1955.

– Så ingen under 85 har röstat i ett val där de konservativa vann majoritet i Skottland. Det här hände alltså när Eisenhower var president, innan Nikita Khrushchev tog över makten i Sovjetunionen. Trots det har de flesta regeringarna jag levt under i mitt 34-åriga liv varit konservativa. Jag tror inte att något annat land skulle acceptera att styras på det här sättet.

”Kan inte fortsätta säga nej”

För SNP är lösningen ett självständigt Skottland. Förstaminister Sturgeon har lovat att en ny folkomröstning ska hållas innan övergångsperioden mellan Storbritannien är över – den 31 december i år. Detta trots att Boris Johnson hittills har sagt att det inte är aktuellt.

– Att det behöver ske i år beror på att vi vill försöka undvika de avvikelser från EU:s regler som vi kommer att se när Storbritannien helt lämnar EU. Om vi får rösta om självständighet innan sådana avvikelser träder i kraft kan vi undvika dem i Skottland. Det är viktigt eftersom vi som självständigt land vill gå med i EU igen så snabbt och så enkelt som möjligt.

Hur jobbar ni för att en andra folkomröstning ska kunna bli av i år?

– Nyckeln är att bygga upp stöd från allmänheten och sätta politisk press på den brittiska regeringen. Jag tror att de förstår att de inte kan fortsätta säga nej i all evighet, att vi kommer att komma till en tidpunkt då stödet för självständighet blir så stort i Skottland att det blir omöjligt att säga nej.

Självständigt Skottland möjligt

Skotska nationalpartiet SNP har sedan 2007 varit det största partiet i det skotska parlamentet och sedan 2015 har de varit överlägset störst när skottarna röstat i brittiska val. När Sinn Féin häromveckan blev störst i det irländska valet såg Tom Arthur vissa paralleller, trots att Sinn Féins blodiga historia skiljer sig dramatiskt från SNP:s.

– Jag är ingen expert på Irland, men utifrån det jag vet verkar det inte som att de vann på frågan om ett enat Irland, utan snarare på grund av att irländarna ville se förändringar i inrikespolitiken. Att de växer kanske inte hänger ihop med en starkare nationalism, men så var det även när SNP vann det skotska valet 2007. Det gjorde att vi fick en chans att visa vad vi gick för, vilket sedan ledde till starkare stöd för självständighet – det är inte omöjligt att samma sak händer för Sinn Féin.

Ni vill ha en ny folkomröstning i år och Sinn Féin växer – finns Storbritannien kvar i sin nuvarande form nästa gång det är val till det brittiska parlamentet?

– Det beror så klart på när nästa val blir, de senaste åren har vi haft flera extrainsatta parlamentsval. Men om det sker enligt schema 2024 så ser jag att det är högst troligt att vi har ett självständigt Skottland.