I brevet, undertecknat NSU 2.0, hotades både Basay-Yildiz och hennes dotter att ”slaktas”, så brevet polisanmäldes. Advokatens adress fanns med i brevet och eftersom hon har skyddad identitet blev det ett viktigt spår.

Det visade sig dock att en polis gjort en slagning på henne i polisens register och det var vid en undersökning av hennes telefon som chatgruppen upptäcktes.

I samband med publiceringen visade det sig att Basay-Yildiz ännu inte informerats om att de misstänkta i utredningen av hotet mot henne fanns hos den lokala polisen.

Parlamentet hade inte heller informerats om utredningen, vilket ska ske enligt tysk lag. Först dagen innan avslöjandet flyttades ansvaret för utredningen från den lokala polisen till delstatsnivå, efter ett ingripande från delstastregeringen.

Några dagar efter avslöjandet suspenderades även en sjätte polis på en station strax utanför Frankfurt, men i övrigt har polisen i stort sett undvikit att uttala sig.

Krav på oberoende kontrollorgan

Delstatspresidenten Volker Bouffier (CDU) har liksom bland annat polisernas fackförening den här gången understrukit allvaret i anklagelserna. Samtidigt har Basay-Yildiz riktat stark kritik mot polisen, som inte bara underlåtit att informera henne, utan också undvikit att göra en allsidig bedömning av hennes och hennes familjs säkerhet. Nu fick hon veta hur det låg till genom en tidning.

– Jag skulle ha önskat att polisen informerat mig dessförinnan, säger hon till Frankfurter Allgemeine Zeitung (16/12/18).

I samband med skandalen ställer oppositionen krav på att statistik över högerextremism bland poliser ska rapporteras regelbundet, och att ett oberoende granskningsorgan ska införas, liksom oberoende polisforskning.

Hittills finns det inga konkreta tecken på att nätverken inom polisen är kopplade till de miljöer som tidigare stödde terrorgruppen NSU. Poliserna i Frankfurt am Main verkar i första hand bestå av personer som använt polisens register för att skicka ut hot mot människor som engagerar sig mot rasism och fascism.