Under tisdagen agerade USA:s president Trump för första gången sedan George Floyds död den 25 maj konkret mot polisövergrepp, genom ett verkställande direktiv som hindrar polisen från att använda strypgrepp om hen inte befinner sig i fara för sitt eget liv.
Direktivet innebär också att man ska kunna spåra polistjänstemän som har rapporterats för övervåld och samla informationen i en databas tillgänglig för nya arbetsgivare.
Kritiken från oppositionen lät dock inte vänta på sig. Många menar att Trump bara vill plocka symboliska poäng och att de inte kommer att göra någon verklig skillnad för ett minskat övervåld mot svarta amerikaner, eftersom direktivet inte måste följas utan snarare ska ses som en rekommendation.
– Det verkställande direktivet saknar meningsfulla och obligatoriska ansvarsåtgärder för att missförhållanden ska upphöra, sa den demokratiska talmannen Nancy Pelosi.
Många hoppas nu istället att enskilda stater och städer ska införa förbud mot olika typer av polisvåld och vapen.
Seattle är en av de första städerna i USA där man gått från ord till handling efter de stora protesterna. I måndags kom stadens råd överens om att införa förbud mot polisens användning av stryptag och ett flertal kritiserade vapen som används mot folksamlingar - som tårgas, vattenkanoner och riktade energivapen.
I Frankrike har det också förts diskussioner om övervåld från polis under de senaste veckorna. Beskedet om att strypgrepp som metod för poliser ska avvecklas fick nyligen jublande reaktioner från befolkningen.
Men bara några dagar senare hävdes bestämmelsen efter att flera polisförbund menade att metoden är viktig för polisens säkerhet. Förbudet är nu under utredning.
– Medan vi väntar på en förtydligande av det nya ramverket och detaljer om när omständigheterna kräver det, kommer tekniken som kallas stryptag att fortsätta att användas med återhållsamhet och god bedömning, sa Frankrikes nationella polischef Frédéric Veaux.