BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

På söndag går Turkiet till parlaments- och presidentval. Egentligen skulle valen ha ägt rum först i november 2019, men i april tidigarelade Erdogan plötsligt valen. Främst på grund av landets usla ekonomiska situation, säger analytiker.

Men enligt kritikerna vill Erdogan också så snabbt som möjligt driva igenom de reformer som han med en hårsmån lyckades vinna stöd för i en folkomröstning i fjol, som ska införa ett maktkoncentrerande presidentsystem i Turkiet. Den auktoritäre Erdogan har redan de facto styrt landet som president sedan 2014, i strid med den nuvarande konstitutionen. Det vill han kunna fortsätta göra på laglig basis, säger kritiker.

Utlovar samarbeten

Här i Üsküdar besöker jag ett kampanjmöte med Muharrem Ince, den ledande presidentkandidaten som utmanar Erdogan. Han kommer från landets största oppositionsparti, det tidigare statsbärande, socialdemokratiska CHP. Ståendes uppe på ett busstak håller Muharrem Ince sitt nittioandra kampanjtal till tusentals sympatisörer nedanför.

– De kallar oss lögnare, de talar om religion, men tyvärr är de själva de största fienderna till muslimerna! Erdogan är feg som inte vågar ställa upp i debatt med mig! Vi bygger en social rörelse!

Ince utlovar samarbeten mellan alla folk i Turkiet, inte splittring som under Erdogan. Han lovar att inom 48 timmar efter sin valseger riva upp undantagstillståndet som regeringen införde efter det dramatiska kuppförsöket i juli 2016.

Sedan ger Ince inte många andra konkreta löften. Men han manar till gemensam kamp och drar förminskande skämt om Erdogan. Det är precis vad regeringskritiker nu behöver höra. Ince har blivit en ny, hoppingivande symbol för ett brett spektrum av oppositionella i Turkiet.

Vill rösta bort presidenten

I folkhavet möter jag två psykologstudenter som är 24 respektive 26 år gamla. Vi kan kalla dem Ahmet och Deniz. De har vuxit upp under Erdogans och hans parti AKP:s sexton år långa styre och kan inte ens minnas någon annan regering. De vill rösta bort presidenten för att rädda sin egen framtid.

– Vi har problem med vår utbildning och med grundläggande rättvisa i landet, jag vill se det förändras, säger Deniz.

Ahmet har tidigare röstat på det högerradikala partiet MHP, som nu ingår i en valkoalition med Erdogans AKP. Likt många andra lägger han nu i stället sitt val på Ince från CHP.

– De andra arbetar inte för vår egen utveckling längre. AKP och MHP vill splittra Turkiet genom att tala om ett vi och ett de, och genom att starta inbördeskrig i landet. Det är därför jag ändrat mig.

Inga oppositionella i Turkiet kallar det kommande valet för fritt och rättvist eftersom det arrangeras när undantagstillstånd råder. Sedan kuppförsöket 2016 har regeringen rensat ut oppositionella element från hela den offentliga sektorn. Hundratals lärosäten och oberoende organisationer har stängts ner, hundratals oppositionspolitiker och journalister har arresterats. Få fria medier återstår.

Sluter upp bakom Ince

Att Erdogan eventuellt ändå kan besegras beror på att kampen om presidentposten med högsta sannolikhet kommer stå mellan Erdogan och Ince i en andra valrunda i juli. De flesta oppositionella väljare lär sluta upp bakom Ince i en andra valrunda.

Flera oppositionella partier anses också pragmatiskt öppna att tala om samarbete, om det skulle visa sig att en koalitionsregering kan ta över makten från AKP. Det är något som även pro-kurdiska HDP, det näst största oppositionspartiet, talar om.

I ett café nära Taksimtorget i Istanbul träffar jag den turkisk-alevitiske ekonomiprofessorn Erol Katircioglu, som ställer upp som parlamentskandidat för HDP i ett av stadens distrikt. Katircioglu räknar snabbt upp en rad problem med CHP. Men han betonar att Ince talat om både rätten att använda sitt modersmål offentligt och om att decentralisera Turkiet.

– Det är två kärnfrågor för den kurdiska rörelsen, så om Ince får en majoritet även i parlamentet ser vi att vi kan samarbeta med honom. Då kan vi lyfta våra frågor hos honom.

HDP har i sin tur den välkände kurdiske människorättsadvokaten Selahattin Demirtas som presidentkandidat. Sedan november 2016 sitter han fängslad och riskerar att stanna bakom galler i över 140 år. Demirtas har tvingats föra sin valkampanj via nästan enbart sociala medier. HDP har varit föremål för tusentals arresteringar, åtal, överfall och dödliga bombattacker ända sedan sommaren 2015, vilket gjort det omöjligt att idag bedriva en normal valkampanj.

Men HDP:s gräsrotsarbete inför valet hör ändå till det mest dynamiska i landet och partiets resultat avgör också hur stark Erdogan blir. I det kurddominerade sydöstra Turkiet är det i princip bara HDP och AKP som har stort stöd, av vänsterkurder respektive konservativa, religiösa kurder.

Turkiet har med sina tio procent världens högsta valtröskel till sitt parlament, och skulle HDP misslyckas med att komma in så skulle nära på alla röster från sydöstra Turkiet tillfalla bara AKP och ge dem en extra boost i parlamentet.

– Kurdiska väljare har dock påverkats av Erdogans språk och politik rörande kurder, som när han invaderade kurdiska Afrin i Syrien, säger Katircioglu och menar att detta kan leda till större stöd till HDP.

Men bara om HDP tillåts att synas. Mitt under vårt samtal får Katircioglu ett telefonsamtal, som får honom att tystna en lång stund. Det är en partikamrat som ringer från en polisstation. HDP:s nya partikontor som öppnade i stadsdelen Atasehir för bara tio dagar sedan har utsatts för en attack och grov skadegörelse under natten.

– Antagligen ligger fascister bakom det, nu igen, säger han efter samtalet.

”Erdogan har mist förståndet”

Det har bara gått några dagar sedan en video spridits i sociala medier, som visar Erdogan tala inför ett slutet sällskap anhängare och uppmanar dem att stoppa HDP från att komma in i parlamentet. Det är ord Erdogan, som han själv säger i videon, inte kan använda i sina tal ute på gatorna. HDP:s partikontor har utsatts för hundratals små och större attacker sedan 2015.

– Erdogan har mist förståndet. I ett normalt land hade han förts till domstol efter att ha sagt vad han sade i videoklippet. Men det här visar också hans desperation och tyder på att vi börjar närma oss slutet på hans era.