– Artikelns kärna är att en attack på en medlemsstat betyder att alla medlemmar blivit attackerade. Det har varit en hörnsten i alliansen sedan den skapades på 40-talet. Tanken med det är förstås avskräckning, för ger du dig på en stat så ger du dig på alla, inklusive USA.

Hur går beslutsgången om en medlemsstat angrips militärt?

– Först sammanträder Natos säkerhetsråd för att titta på om angreppet uppfyller kraven för en artikel 5-situation. Är svaret ”ja” går man vidare och Nato försäkrar då kollektivt den angripna medlemmen om sitt stöd. Sedan tar förhandlingar vid kring hur varje medlemsstat ska agera och bidra med. Exakt vad varje medlem gör avgörs av den enskilda staten. Det är alltså inte så att allt kickar in bara för att en medlem angrips, utan det fattas löpande beslut kring vilka svar som ska ges på aggressionen. Det slutliga målet för Nato är att återställa säkerheten i det angripna landet.

Finns det någon tvekan kring vad artikel 5 är värd om en ­medlem angrips?

– Även om varje medlems­land själv avgör sitt bidrag finns ju en moralisk press hos medlemmarna att agera. Man kan inte få något om man inte själv ger något. Det är en press som inte ska underskattas.

Måste en Natomedlem acceptera kärnvapen på sitt territorium?

–  Nato förfogar inte över några egna kärnvapen. De som finns tillhör USA, Storbritannien och Frankrike. Däremot kan ett medlemsland ansöka om att ha USA:s kärnvapen på sitt territorium – det kallas ”nuclear sharing”. Idag är USA det enda land som delar sina kärnvapen, med Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Det handlar om totalt 100 taktiska nukleära bomber i Europa som bevakas av personal ur det ­amerikanska flygvapnet.

Vad kan Sverige vänta sig för hjälp under ansökningsprocessen i händelse av att vi angrips?

– Nato har ingen skyldighet att skydda oss under den tiden. Däremot kan enskilda medlemsländer erbjuda sitt stöd. Exempelvis skulle Storbritannien kunna uttrycka solidaritet med Sverige och vid behov erbjuda att stationera flyg-, fartygs- eller markförband här.

Hur ser det ut med närvaro av utländsk trupp när man väl är medlem?

– Sverige kan ansöka om att ha utländska förband ­stationerade på sitt ­territorium. I Polen och i Baltikum har man önskat och erhållit sådan närvaro från starkare Nato-­medlemmar och syftet är att vara ännu mer avskräckande mot Ryssland. Om en stat angriper låt säga Lettland eller Litauen och det då finns förband från en annan medlemsstat där kommer de ju också att attackeras, vilket höjer avskräcknings­tröskeln ytterligare.