– Regeringar borde angripa covid-19 genom att få folk att använda ansiktsmasker, inte förbjuda dem från att tala. Det är viruset som är problemet – inte yttrandefriheten, säger Letta Taylor på Human Rights Watch.

I rapporten konstaterar HRW att omfattande övergrepp och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna skett i bland annat Kina, Kuba, Egypten, Indien, Ryssland, Turkiet, Venezuela, Vietnam och Bangladesh. I flera av dessa länder har man också spärrat in människor för att de kritiserat myndigheternas politik mot covid-19.

Human Rights Watch vill inte gärna rangordna övergreppen mellan olika länder:

– Men det är omöjligt att inte nämna Uganda, där ett stort antal människor dödats av säkerhetsstyrkor under protester, säger Letta Taylor.

Även i Ryssland, Ukraina och Belarus har myndigheterna använt mycket våld mot möten och demonstrationer med hänvisning till covid-19.

Tillfälliga lagar blir permanenta

I minst 18 länder konstaterar organisationen att myndigheterna fysiskt trakasserat journalister som kritiserat dess regeringars åtgärder mot coronapandemin. Till de länderna hör Uganda, Indien, Kuba, Malawi, Equador, Belarus och Ukraina.

Letta Taylor konstaterar också att vaga antiterroristlagar och nya lagar mot covid-19 används tillsammans vilket gör att situationen kan bli mycket svår.

– En av de stora riskerna är att den här situationen fortsätter under lång tid. Man omprövar eller reviderar inte de nya lagarna utan de fortsätter bara att gälla. Vi kunde se att efter terrorattackerna mot New York 11 september så blev undantagen och de nya lagarna kvar under en mycket lång tid – många är fortfarande i kraft.

Det handlar inte om att länderna agerar, utan hur, understryker Letta Taylor.

– Alla förstår att det behövs åtgärder som svarar på pandemin, men åtgärderna måste vara proportionella mot sjukdomen och det måste finnas en oberoende kontroll av hur lagarna fungerar. Lagarna måste också bara gälla under en begränsad tid och sedan utvärderas. Det finns risker även för demokratier med de bästa intressen som inför nya lagar.

Kriminaliserar ”felinformation”

Letta Taylor menar att länder som Sverige har en viktig roll att spela som föredömen för andra stater; det finns ett stort behov av positiva exempel.

I rapporten konstateras att 51 länder infört nya lagar och bestämmelser som gäller såväl covid-19 som antiterrorism och att dessa lagar kan användas för godtyckliga gripanden, fängelse och åtal mot kritiker av myndigheterna. Dessutom har 24 länder stiftat vaga nya lagar som kriminaliserar vad man kallar felinformation om covid-19, åtgärder mot sjukdomen och de nationella hälsosystemen. Detta kan enligt länderna på ett odefinierat sätt skada folkhälsan.

Minst fem länder har gått steget längre och kriminaliserat publicering av påstådd felinformation när det gäller en rad olika områden, somliga oberoende av covid-19.

Kan få fem års fängelse

Minst 24 länder har sedan coronapandemin startade förra året infört censur. Enligt de nya lagarna och reglerna förbjuds journalister att argumentera mot myndigheternas officiella ståndpunkter när det gäller covid-19 och folk­hälsan i allmänhet.

I Bolivia utfärdade regeringen ett dekret som slog fast att de som försöker få folk att inte instämma i dekretet, felinformerar eller skapar osäkerhet hos folket kommer att åtalas för brott mot folkhälsan. Ungerns undantagsbestämmelser om pandemin innebär att den som sprider enligt myndigheterna ”falsk information” kan åtalas och dömas till upp till fem års fängelse.

Åtminstone tolv länder har blockerat, tillfälligt stoppat eller stängt ner tidningar, sociala medier och TV-stationer för deras rapportering om pandemin. I Vietnam blev 650 Facebook-användare kallade till förhör för att ha spridit felaktig information. De tvingades stryka sina inlägg och 160 av dem bötfälldes. I Iran, Jordanien, Oman och Jemen stoppades alla tryckta medier i flera veckor.

Rapporten listar ytterligare hundratals överträdelser av de mänskliga rättigheterna i de olika länderna.