Utrikes.

2016-07-29 15:00
Ungdomar spelar biljard i en förort i Alger, Algeriets huvudstad.
Ungdomar spelar biljard i en förort i Alger, Algeriets huvudstad.

Så lyckades Algeriet motstå IS lockrop

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Tänker inte tanken

Men de allra flesta unga tänker inte ens på idén att ansluta sig till extremism. Idir Makhlouf, som precis slutat gymnasiet, är engagerad i ungdomsorganisationen
Sidra.

– Vi motiverar unga att bygga en bättre framtid, att göra Algeriet bättre. Själv vill jag studera utomlands, kanske i Kanada, sedan komma tillbaka och jobba som lärare, säger han.

Regimen, under ledning av den åldrande presidenten Abdelaziz Bouteflika, är inte sena att använda algeriernas rädsla för att terrorn ska återvända. Faktum är att det blivit deras bästa redskap för att sitta kvar vid makten. När Bouteflika ställde upp för en fjärde mandatperiod 2014 löd parollen ”stabilitet och kontinuitet”.

Landets imamer har nyligen organiserats i en fackförening, för att ”immunisera Algeriet mot radikala idéer utifrån”. En imamutbildning på universitetsnivå är på väg att starta. Och sedan terrorårens slut har en ny religiositet vuxit fram, som Dalia Ghanem-Yazbeck kallar ”tyst salafism”. Dawa Salafiya-rörelsen, som sprider sitt spirituella budskap via radio och internet, menar att politik skadar den som är troende. För många algerier som blivit besvikna på landets islamistpartier är de ett substitut.

Journalisten Faten Hayad, från morgontidningen Al-Hayat, pratar också om Algeriets egna, fredliga, traditioner som alternativ.

– Vi har sufism, islamisk mystik, och zawiya-institutionerna, som varit mötesplatser för människor genom historien. De är motpoler till extremism.

Inte immunt mot radikalism

Men tanken att Algeriet eller något annat land skulle kunna ”immuniseras” mot radikalism är inte trolig. Vaccineras möjligen, som Dalia Ghanem-Yazbeck säger. Men minnet av 90-talet bleknar för varje år som går, nya generationer växer upp som inte har upplevt vad som hände.

Säkerhetsexperten Akram Kharief berättar att han ser ett femtiotal filmsnuttar från IS varje dag. Han måste, för att följa utvecklingen. Gruppen har blivit enormt sofistikerad, mycket mer kapabel, säger han. Ändå tror han att det finns ett slut.

– Jag tänker på de terrorister jag intervjuat från 90-talet. En man hade varit isolerad sju år i bergen, ansvarig för en terrorcell. Han sa till mig att han spenderat sex och ett halvt av de åren med att försöka tänka ut ett sätt att få det att sluta. Det är sådana människor vi måste nå i dag.

Algeriet

Algeriet är med sina 40 miljoner invånare ett av de mest folkrika länderna i arabvärlden. Det är även det geografiskt största.

Landet har genomgått två blodiga konflikter i modern tid,
först självständighetskriget mot Frankrike 1954–1962, sedan en inbördeskonflikt 1991–2002. Under 90-talet verkade en uppsjö islamistiska terrorgrupper i landet.

I dag lockar IS färre rekryter från Algeriet än många andra länder, inte minst i relation till antalet invånare. Landet ligger efter såväl nordafrikanska grannar som Tunisien och Marocko som många europeiska länder inklusive Sverige, Holland, Belgien och Frankrike.

Det finns fortfarande terrorgrupper inom landet. Dåd uträttas främst av grupper allierade med al-Qaida och dess gren i Nordafrika, al-Qaida i islamiska Maghreb. 2013 dödades 70 personer i ett gisslandrama vid en gasanläggning i ökenstaden In Amenas. 2014 kidnappades och avrättades en fransk turist av gruppen Jund al-Khalifa, i IS namn.